Behovet av hjärntvätt fortsatt aktuellt

Svenskarna är zombier, menar Alice Teodorescu i Göteborgs-Posten. Ja, nu använder hon inte ordet zombie, men det är vad hon i praktiken säger.

Den forna alliansregeringen menade nämligen att det behövdes ett ”värderingsskifte som går från sossifiering till liberalisering”. Och det tycker också Teodorescu.

Det är alltså politikerna som ska genomföra ett värderingsskifte bland det svenska folket, för att undvika ännu ett långt socialdemokratiskt maktinnehav. För det hade de bara tack vare att de i sin tur påtvingade svenskarna ett eget värderingsskifte från hur det var tidigare.

Slutsatsen är att svenskar inte kan tänka själva. De är som zombier som kan pådyvlas diverse värderingsskiften som är bra för dem. Det är ungefär som Socialstyrelsen som tvingar svenskarna att äta 6-8 skivor bröd om dagen.

Visserligen tycker vi liberaler att vi ska ha valfrihet, men det handlar om valfrihet mellan olika produkter. Vilka värderingar vi ska ha, det ska Ledningen bestämma. Och Ledningen består politikerna.

Vi gör det bara för folks eget bästa, för att ”få fart på Sverige”! De små sötnosarna tänker fel annars.

Katy Fining

Replik till Patrik Strömer

Under åtta år underlät Alliansen att förklara vikten av privat ägande och privat drift. Så blev den också sårbar för osakliga attacker om att ”något håller på att gå sönder”.

skriver Patrik Strömer i Corren.

Replik till Patrik Strömer: Det är helt riktigt. Järnvägen till exempel. Spåren håller inte på att gå sönder så att dödsolyckor hotar och industrin drabbas på grund av att underhållet drivs i privat regi. Inget håller på att gå sönder i Sverige!

William ”Bagdad-Bob” von Pamp

Johnny Golightly

I samma serie:

Replik till Alice Teodorescu

Fråga till Alice Teodorescu
• Fråga till Maria Ludvigsson (3)
• Fråga till Mattias Holmström
Fråga till Johan Norberg
Fråga till Maria Ludvigsson (2)
Fråga till Petter Bergner
Fråga till Amanda Björkman
Fråga till Kristina Jonäng (C)
Fråga till Linda Bergling
Fråga till Maria Ludvigsson
Fråga till Maria Larsson (KD)
Fråga till Maria Larsson
Fråga till Svante Nycander
Fråga till Eva Flyborg

Svar till Tove Lifvendahl
Svar till Susanna Birgersson
Svar till Daniel Suhonen
Svar till Gert Gelotte
• Svar till Siri Steijer
• Svar till Maria Ludvigsson
Svar till Edip Noyan, Montaser Eneim och Metin Ataseven
Svar till Christian Gergils
Svar till Roland Poirier Martinsson
Svar till Hanne Kjöller
Svar till Anton Abele
Svar till Maria Rankka

 

Värna den fria idiotin

Fritt skolval ska värnas, tycker tre moderata lokalpolitiker i Göteborgs-Posten. I Göteborg finns de tio skolor som har lägst betyg i landet. Problemet är inte det fria skolvalet, menar politikerna, utan att alltför många är passiva och inte väljer en bra skola;

Att ta bort eller begränsa det fria skolvalet skulle straffa de föräldrar och elever som engagerar sig. Problemställningen bör i stället vara hur vi får fler att aktivt välja skola och engagera sig.

Det är alltså om man har turen att ha en engagerad förälder som på bristfälligt underlag råkar ha valt rätt skola som avgör om du har en chans att lyckas i livet. Så det måste till en (helst gratis) politik som får föräldrar att välja de bra skolorna i stället för de dåliga skolorna.

Men hur fritt är skolvalet om alla av Pappa Kommunen tvingas att välja en viss grupp skolor?

Enligt vissa innebär fritt val att valen fördelas jämnt som leverpastej över både bra och dåliga skolor.

Det är ju den principen vi inom borgerligheten menar borde ligga bakom riksdagsvalen för att det ska råda demokrati: båda blocken ska ha samma chans att regera, annars får inte alla vara Lucia.

Det är denna princip som visar att Sverige var en diktatur under den hundraåriga socialistiska hegemonin, när bara det ena blocket fick regera.

Andra menar att man ska välja bort dåliga service providers tills man träffar jackpot och ungen får bra betyg. Då spelar det ingen roll om eleven först gått i dåliga skolor i tio år, för sen så blir det så bra så.

Föräldrar bör alltså välja bort skolor som ger låga betyg tills eleven får bra betyg. Det är ungefär det moderatpolitikerna säger. För det finns ingen risk för betygsinflation på en fri marknad där alla, enligt dem, måste välja en skola efter hur höga betyg eleverna där ges. Ett företag tänker nämligen inte så mycket på sin vinst och ägarna inte på sina löner, de ser i stället till hela samhällets väl och ve i ett makroperspektiv.

Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol

Låt oss få välja mellan flera privata kungar

Hellre kund än undersåte, menar en ledare i Göteborgs-Posten. Det är fint att vara kund, för kunden har alltid rätt.

Begreppet undersåte används numera oftast i relation till en regent som inte är demokratiskt vald som beteckning på medborgarna i det land regenten regerar.

skriver Wikipedia.

Vad lustigt att vi borgare ändå vill ha en kung! Och så ofta vill begränsa eller avskaffa demokratin. Skribenten i GP fortsätter;

Privatiseringen av statliga bolag och konkurrensutsättningen av välfärdstjänster har förändrat maktförhållandet mellan medborgare och stat. … Följden är framförallt att fler får större möjlighet att välja själva.

Val är förstås trevligt i affären, men som Jessie B Ramey påpekar är det en skillnad mellan konsumtionsvaror och kollektiva nyttigheter som skolor och poliser;

We don’t want to choose from different police providers, we want our local police department to be great: to offer high-quality service that meets the needs of our local community.

We don’t need more choices in public education. We need great public schools in every community, that any parent would be happy to send their children to …

Ledarskribenten tycker att det viktiga är att enskilda föräldrar ska kunna göra extra bra klipp för sina barn och vinna på lotteriet (vilket de ändå inte gör). De tror att just de är utvalda och speciella och att det enda som hindrar dem från att klättra är socialister, inte deras egna mentala begränsningar.

Socialisterna tänker, bland annat, på ”systemet”, att om alla barn får bra skolor är det en fördel för alla.

Om ledarskribenten menar allvar med att det alltid är bra med valfrihet så borde vi ha valfrihet när det gäller polisen och brandkåren också, så att man kan byta om man inte är nöjd.

Men nej, så långt vill skribenten givetvis inte gå. I vissa fall vill blöjliberalerna fortfarande hålla Pappa Staten i handen. Och varför då, då? Vad är blöjliberalerna rädda för? Tror de innerst inne inte på fritt val? De vill trots allt vara undersåtar då och då.

Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol

Fråga till Alice Teodorescu

Fattigdom gör en inte automatiskt till kriminell, menar Alice Teodorescu i Göteborgs-Posten. Nej, men det hjälper. De olika skjutningarna i Sverige har inte skett på Lidingö eller i Djursholm. Nå’t knas med utanförskap är det alltså.

Teodorescus förslag för att minska utanförskapet är ”reformer som utmanar såväl lönestruktur som arbetsrätt”. Så minska lönerna och försvaga arbetsrätten.

Som i USA. Men där är våldet inte mindre, utan mycket, mycket större.

Fråga till Alice Teodorescu: Varför ska Sverige ta efter en amerikansk modell och USA inte ta efter en svensk? Man kunde ju tänka att det land som har mest problem med våld borde studera det land som har minst problem med våld.

Enligt kriminologen Mikael Rying i Studio Ett i P1 (ca. 1:03 in i programmet) har skjutnngarna faktiskt ökat under se senaste åren, från 9 (2010), 13 (2011), 15 (2012), 17 (2013), till 19? (2014). Under samma tid har ojämlikheten i samhället ökat.

I USA är ojämlikheten större än i Sverige. I USA är våldsnivåerna högre än i Sverige. Man skulle därför kunna dra slutsatsen att högre ojämlikhet – med lägre löner och försvagad arbetsrätt – skulle öka våldet.

Det är slutsatser som stöds av jämlikhetsforskare som Wilkinson och Pickett (Jämlikhetsanden).

Det finns inga bevis för att lägre löner och försvagad arbetsrätt minskar våldsnivåerna i samhället. Det är som att säga att närvaron av fackföreningar leder till att folk skjuts ihjäl på restauranger. Men det är just det som är poängen. Det behövs inga ”bevis”. Vi bara känner att fackpamparna i hemlighet vill att människor skjuts ihjäl.

Johnny Golightly

I samma serie:

Replik till Alice Teodorescu

• Fråga till Maria Ludvigsson (3)
• Fråga till Mattias Holmström
Fråga till Johan Norberg
Fråga till Maria Ludvigsson (2)
Fråga till Petter Bergner
Fråga till Amanda Björkman
Fråga till Kristina Jonäng (C)
Fråga till Linda Bergling
Fråga till Maria Ludvigsson
Fråga till Maria Larsson (KD)
Fråga till Maria Larsson
Fråga till Svante Nycander
Fråga till Eva Flyborg

Svar till Tove Lifvendahl
Svar till Susanna Birgersson
Svar till Daniel Suhonen
Svar till Gert Gelotte
• Svar till Siri Steijer
• Svar till Maria Ludvigsson
Svar till Edip Noyan, Montaser Eneim och Metin Ataseven
Svar till Christian Gergils
Svar till Roland Poirier Martinsson
Svar till Hanne Kjöller
Svar till Anton Abele
Svar till Maria Rankka

Experimentera med barn!

Experiment med barn och gamla är kul, tycker Johan Norberg i SvD. Han tycker att vi ska experimentera med specifikt dessa grupper, även om experimenten misslyckas;

… vi behöver en mångfald av experiment, där vi först i efterhand förstår vad som fungerar och kan lägga grunden för det nya. Det är ett argument som skulle behöva ta plats t ex i debatten om skolan och välfärdstjänsterna. De politiker som ständigt öser diktat, vinstbegränsningar, lärarlegitimationer och bemanningskrav över alternativen byter ut en komplex upptäcktsprocess mot sin personliga uppfattning om kvalitet …

Och om experimenten kommer fram till att statlig skola och avskaffande av friskolor ger de bästa resultaten? Då måste vi tyvärr säga att experimentet var dåligt genomfört, förmodligen saboterat av socialister (alltid har de väl lagt sig i på nå’t sätt), eftersom vi redan på förhand vet att det är de privata alternativen som är bäst.

”Komplex upptäcktsprocess” är alltså synonymt med ”privatisering”. För Norberg vill ju inte att vi ska begränsa vinsterna i välfärden.

Först i efterhand vet vi alltså om de gamla blev mer sjuka, först i efterhand vet vi om barnen förstörde sina framtida möjligheter i en dålig skola. Men det är det värt!

Jag tycker att vi borde experimentera med fler områden. Till exempel privatisering av brandkåren. Först i efterhand vet vi om man lyckades släcka bränderna. Eller ett privatiserat public service. Kanske det bli lika bra som TV3 (utan en massa tråkig fakta och nyheter)! Med mera.

Det är sån’t man får ta reda på genom experiment, helt enkelt! Så experimentera mera!

Katy Fining

Där inget Svenskt Näringsliv finns

Bryssel har ingen Hyresgästförening, menar Per Heister, tjänsteman i EU, i Svenskan. Där regerar den fria marknaden.

Resultatet är att det är lätt att få tag på en lägenhet, påstår Heister. På samma dag kan du skaffa lägenhet. Antagligen är det också rätt billigt, och ingen är hemlös. Till och med han, som säkert inte har det fett som tjänsteman i EPP-gruppen, har råd att bo i Bryssel.

Tänk att det kan bli så bra när det inte finns en organisation som kämpar för sina medlemmar. Det borde tillämpas på andra områden.

Så om man avskaffade facket så skulle alla få arbete och ingen ha en dålig lön. Utan De Handikappades Riksförbund skulle handikappanpassning ske överallt. Utan Amnesty skulle fångar över hela världen få det bättre och utan Världsnaturfonden skulle naturen blomstra som aldrig tidigare.

Och om man avskaffade Svenskt Näringsliv, som företräder privata företag, så skulle villkoren för företag i Sverige förbättras och regelkrånglet minska.

Hittills har jag faktiskt aldrig tänkt att Svenskt Näringsliv faktiskt hindrar en positiv utveckling för sina medlemmar men, ja, logiken är ofelbar.

Per Heister har onekligen, omedvetet, kommit fram till en lösning som gynnar alla samhällsgrupper. Intresseorganisationer är egentligen inte intresserade av sina medlemmar. Vi vill vara fria!

Katy Fining