Pollen och parfym

Jo, så här var det va. Alltså. Jag föreslog en väninna (inte lesbisk!) att följa med och njuta av det magiska ljuset under de japanska körsbärsträden i Kungsträdgården. Men hon kunde inte gå ut!

Visade sig att hon kände sig ”störd” av allt pollen i luften på vägen från sig. Det är höga halter av björkpollen i luften i Stockholm just nu.

Ojojoj då. Vad synd om henne det är nu då! Och så måste jag gå ensam alltså! Fan.

Men tänk om jag är ”störd” av parfym också? Ska jag inte gå genom Östermalm då?

Otroligt, man kan väl styrketräna så man blir mindre himla känslig. Man tycker faktiskt det vadderade samhället har sin effekt på den unga generationen. Fuck facket 4-ever!

Victoria Rebecka Madeleine Amelia Amanda Emma Gäddåker
Texten tvättad med WordClean 2.7

Fräckhet eller fräckhet

Maria Ludvigsson, före detta Svenskt Näringsliv, kan inte planera sin tid, erkänner skribenten i Svenska Dagbladet. Hon är irriterad på att hon får betala en tilläggsavgift på tåget eftersom hon aldrig hinner köpa biljett i tid. (Jag önskar parentetiskt att Ludvigsson aldrig slutar på SvD, för hon är en av de lättaste måltavlor jag haft.)

Det är fräckt att kräva ordning och reda av kunderna, tycker Ludvigsson, när man inte själv har tåg som går i tid och när det en gång var ett felskyltat tåg.

Jag är helt säker på att den dagen SJ:s alla tåg går i tid, och inte en enda gång felskyltar så att Ludvigsson ser det, den dagen lär sig Maria Ludvigsson att vara punktlig och planera.

Jag är helt säker på att hon den dagen också förstår skillnaden mellan ett stort bolag med komplicerade maskiner och tusentals personer och rutiner som måste koordineras, och en enda person med ett komplicerat maskineri i huvudet som på något sätt måste försöka koordinera sina hjärnprocesser så att den kan titta på klockan och förstå hur den måste bete sig inom den närmaste framtiden.

Jag undrar vidare om man kunde tycka att det är fräckt att rasa mot bidrag och att bidragsränderna inte går ur så lätt när man skriver i en tidning som tar emot bidrag från staten i form av 56.600.000 kr i driftsstöd (2012) och distributionsstöd 3.607.320 kr (2011).

Eller är det skillnad på fräckhet och fräckhet? Jag står absolut på Ludvigssons och Svenskan sida, det är bara det att jag blir lite förvirrad och gärna vill få klarhet.

Johnny Golightly

52 matteböcker om året per elev

Matteböcker får inte längre tas hem av eleverna i andra klass i Augustenborgsskolan i Malmö. Orsaken är att de ofta glöms kvar hemma. Visst ska eleverna få ta hem böckerna, skriver Claes Arvidsson i Svenskan. Sedan kan de få nya böcker i skolan igen.

Men återigen, Claes, vem betalar?

Det är skattebetalarna som får betala för nya matteböcker. Om eleverna glömmer böckerna hemma en gång i veckan – och det kommer de att göra om signalen är att det är helt okej – ska du och jag med andra ord punga ut för samma bok 52 gånger per elev per år.

Men det är klart att Svenska Dagbladet tycker att det är okej. Tidningen får i år 56.600.000 kr i driftsstöd och får dessutom distributionsstöd, 3.607.320 kr år 2011.

Statens utgifter för papper ska det inte finnas någon gräns för, i vår digitala era. Kunde inte eleverna få tillgång till en mattesida på nätet? Men Svenskan hänger kvar i det förflutna med en oändlig statskassa som läcker som ett såll för att bekosta tonvis med papper.

Ge mig mina pengar NU!

Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol

Jag är glad om skatten sänks, jag

Var glad, säger Claes Arvidsson i SvD och skriver

De japanska körsbärsträden har slagit ut i Kungsträdgården. Solen garanterar ett magiskt ljus.

Men vem betalar? Och vem tjänar på det? Det är skattebetalarna som betalar, det vet jag. Att den skatteunderstödda blaskan Svenska Dagbladet uppmanar till ännu mer utnyttjande av skattemedel förvånar knappast.

Alla kan inte ”vara glada” av ”det magiska ljuset”, till exempel de blinda.

De japanska körsbärsträden, underhållna med skattemedel, borde sågas ner och marken säljas så att där kan byggas en galleria. Då kan alla med mer i plånboken njuta på det sätt som de själva önskar, även blinda skattebetalare. Jag är glad om skatten sänks, jag. Sådan är jag.

Golo Fliik

Ordna svenska parader

Missilerna Nordkorea visade upp i en parad 15 april är attrapper, menar två tyska experter. Men Nordkorea är inte ensam om att visa upp attrapper, det har också Östtyskland gjort, liksom Iran och Pakistan.

I många länder anordnas parader för att visa upp det nationen har för omvärlden. Men inte i Sverige!

Nu menar jag inte att vi skulle ha militärparader, det är för diktaturer eller halvdiktaturer och ovärdigt demokratier.

Men varför finns det inga parader där Sverige visar upp sina stora civila framgångar? De kunde förläggas på 1 maj och ersätta vänsterns sedvanliga gnäll.

Där kunde FAS3-arbetare marschera stolt tillsammans med jobbcoacher med sina kristaller. Utförsäkrade som blivit friska genom beslut av regeringen skulle vandra stolt med plakat på Landsfadern. Lärlingar, de som inte hoppat av, skulle gå före alla som blivit miljonäreravknoppningar.

Sedan kunde man få se alla lyckliga familjer som får skattelättnader för att hyra ut en del av sin bostad åt studenter. De skulle ha skyltar där det stod ”Finns det hjärterum finns det stjärterum”.

På tal om studenter skulle det finnas elever som bar bilder på Jan Björklund som skapat en kunskapsskola och de skulle skandera ”GE MIG ETT K! GE MIG ETT U! GE MIG ETT N! GE MIG ETT N TILL! GE MIG …” och så vidare, tills hela ordet äntligen kan sägas, det vill säga ”Jan Björklund”.

Skillnaden mellan Nordkorea, Östtyskland och Sverige är att vi inte behöver bluffa om våra nya framgångar!

Katy Fining

Nyheter i korthet vecka 17 (Porr, sex, nakna flickor)

Solljus räcker inte att leva på, kom en kvinna i femtioårsåldern i Schweiz fram till. Hon följde samma recept som en indisk guru, som levt utan mat och dryck i 70 år på inget annat än solljus. Kvinnan dog.

Experimentet visar att man måste ha den rätta tron för att avancerade idéer ska fungera, som solljusdieten eller arbetslinjen. Man måste bara lyssna på rätt profet.

Fildelare och dvd-pirater har hittills använt fel taktik. En av världens största dvd-pirater heter Hyman Strachman, 92, och The New York Times skriver öppet om honom med bild och allt. Hur han kommer undan? Han skickar piratkopierade dvd-skivor till amerikanska soldater i Irak och Afghanistan, hittills 4.000 lådor fulla.

“We are grateful that the entertainment we produce can bring some enjoyment to them while they are away from home” säger Howard Gantman, talesperson för Motion Picture Association of America.

Piraterna får helt enkelt alliera sig med en helt oantastlig grupp. Svenska soldater i Afghanistan duger inte. Det måste vara amerikanska soldater i utlandet eller judar i Israel till exempel (all kritik besvaras med anklagelser om antisemitism).

Ickeamerikaner har faktiskt inte samma rättigheter som amerikaner i USA:s domstolar, vilket Håkan Lans erfarit. Lans har varit involverad i en lång och komplicerad rättsprocess om hans patent på färggrafik i datorer. Amerikanska storföretag och amerikanska myndigheter är möjligen ute efter hans gps-patent.

Varför Alliansen inte tystat ner Håkan Lans kan man verkligen undra över. Är vi eller är vi inte USA:s vänner?

Presidentvalet i Frankrike oroar Johan Norberg. Socialisten François Hollande har haft stora framgångar. Hollande vill höja lönerna för folk, i stället för att göra besparingar så att bankdirektörer kan få sina bonusar höjda. Norberg talar i kvalitetstidskriften Metro om ”allt mer bisarra positioner”.

Bland de bisarra positionerna finns att dra tillbaka franska trupper från Afghanistan innan 2013, minska mängden kärnkraft och öka mängden förnyelsebar energiproduktion, rekrytera 60.000 nya lärare, 5.000 domare, poliser och gendarmer, att bygga 500.000 nya hem per år, och att sänka budgetunderskottet.

Typisk socialistisk politik vars nästa hållplats är helvetet.

Sluta tala om välfärden, ryter P J Anders Linder i Svenskan. ”Välfärd” och ”välfärdspolitik” är ”begrepp som skymmer mer än de klargör”. P J förstår inte vad gymnasieutbildning har att göra med vaccinationer eller uppsökande omsorg om hemlösa med inkomstskydd för högavlönade akademiker.

Jag förstår heller ingenting. Vad har olika sorters hjälp, stöd och satsningar med varandra att göra mer än att skapa ett bra samhälle som går framåt? Och vill vi verkligen ha olika sorters välfärd, det borde väl begränsas till EN sorts stöd enbart till dem som riskerar att svälta ihjäl? Allt annat kan man väl sköta själv om man nu inte svälter.

Gabriella Fisting

Tipstack: Kurt (solljusdieten), G Baakunin (den 92-årige fildelaren), Dr Lefsevik (Håkan Lans), Väderkvarnen (Johan Norberg), F (P J).

Mobbning ger mognare barn

Tioåringar som utsätts för misshandel åldras snabbare, visar en studie vid Duke Institute for Genome Sciences & Policy. Stressen påverkar deras DNA så att telomererna förkortas, vilket påverkar livslängden.

Mobbning av skolkamrater och övergrepp av föräldrar och andra vuxna visar sig alltså trots allt vara bra. Så är det ofta med forskning, att den ifrågasätter invanda föreställningar och ställer allt på huvudet.

En vanlig erfarenhet är att barn som varit med om svåra förhållanden blir lillgamla. Lägg till de psykologiska erfarenheterna dessa nya rön att ”utsatta” barn faktiskt bli fysiskt äldre.

Detta betyder att fler skulle kunna gå ut i arbetslivet i lägre ålder om fler barn utsattes för stress och mobbning. En oändligt lång barndom som nu, i flera decennier, är en helig kobaby som vi kan kasta ut med badvattnet, tillsammans med övrig bråte från folkhemmet. Och vi ska inte recycla det vi slängt ut!

Barn kommer i allt yngre teknisk ålder att både ha den psykologiska och fysiska mognaden för att jobba i vuxna yrken – om vi bara stressar, mobbar och ger dem ”fysisk uppfostran”.

Vetenskap utmanar våra tankar, forskningen får oss att tänka nytt. Ompröva, omvärdera. Titta mot framtiden, dra nya slutsatser efter ny kunskap. Mycket i denna värld ligger ännu dolt men blottas av vetenskapsmännen som ger oss redskap för en bättre framtid med lägre skatter.

Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol

Omröstning: Bäst designade diktatur

Socialdemokraterna går fortsatt upp, visar den senaste väljarbarometern från TV4/Novus. Kommer vi att få tillbaka sossediktaturen?

Säga vad man vill om den hundraåriga socialdemokratiska hegemonin i Sverige, men vacker var den inte. Betonghäckar betade saktmodigt bland stora grå miljonprogramsområden och feta fackpampar fyllde upp de svartvita tv-rutorna med sina gigantiska blekfeta ansikten som försökte tvinga oss att tänka likadant.

Färg-tv kom först till Sverige tack vare Moderaterna. Och det kanske vi ska vara tacksamma för.

Bättre designade diktaturer är exempelvis Nazityskland med alla sina svarta uniformer och fantastiska vapen, Nordkorea som håller rent på gatorna och ordning på folkmassorna, Stalintidens Sovjet med röda fanor och propagandaaffischer med starka bönder och arbetare, och Kina under Mao med jättelika maoporträtt och allt förrevolutionärt krimskrams bortrensat från gatorna av fanatiska unga rödgardister.

Men vilken av diktaturerna är egentligen snyggast?

Gör din röst hörd!

.
Gabriella Fisting

Glo inte på min bak

Finns det något pinsammare än att tvingas knyta om skorna ute på stan. Där står man med ”ändan i vädret” och ”bjuder ut sig”, vilket är speciellt pinsamt för oss män, som undertecknad, som är en man.

Där kan komma en homosexuell och tycka att man är ”tillgänglig” och att man så att säga ”gör reklam för sig”. Så är icke fallet!

Har ofta känt homosexuella blickar där bak när jag böjt mig fram. De flesta är förvisso ynkliga små puttefnaskar, som Jonas Gardell. Skulle du, Jonas Gardell, glo på min ändalykt, skulle jag kasta iväg dig som en jäkla second hand-tygtrasa in i den förbannade garderob där man förvarar särskilt skrikiga plagg.

Vill bara för allmän kännedom göra bekant, att jag ej är intresserad av homosex. Så alla ni homosexuella som glor på min bakdel när jag knyter skorna, kan sluta med det. Tack!

William von Pamp

Donerade njure – blev lat

Njuren gav tvåbarnsmamman Deborah Stevens, 47, till sin chef. Hon hade lovat donera en njure till chefen chef Jackie Brucia, 61. Deborahs donatition gick till en transplantatationsgrupp, som i gengäld gav chefen ett nytt organ.

Operatationen gjorde Deborah sjuk, vilket gjorde Jackie ilsken. Deborah återvände till jobbet men var tvungen att stanna hemma efter tre dagar. Då ringde Jackie upp henne hemifrån, där hon hämtade sig från den svåra operatationen, och undrade varför i helvete den anställda inte var på jobbet.

Så Deborah återvände till jobbet, men fick slutligen sparken.

Uppenbarligen är arbetsmoralen i dåligt skick i det alltmer socialiserade USA. Under de år jag följt landet har jag alltmer sett hur avundsjuka och lathet brett ut sig medan skatterna krossar hårt arbetande företagare. Det är ett ”Swedish syndrome” som de brukar säga.

För visst är det märkligt att Jackie fortsatte arbeta hårt och inte blev ”sjuk” medan Deborah påstår att hon fick problem. Deborah sköter om sin kropp, hon observerades  med en flaska rosa champagne utanför sin bostad enligt New York Post (se bild), för måttlig alkohololanvändning är bra för transplantatataterade.

Däremot kan man ställa sig frågor om vad ”Debbie” gjorde för att inte klara det som hennes chef klarade på en gång. Ja, det är klart att arbetsmoralen skiljer sig åt mellan hårt arbetande, ärliga medborgare och vissa ”andra”.

Arbetslinjen är uppenbarligen något amerikanerna skulle behöva höra talas om, i denna vår dag. Och jag är villig att ge alla mina organ, särskilt ena njuren, för Landsfadern, som kanske kan behöva den, om det skulle behövas!

Katy Fining