S förnyar sig inte, menar Per Gudmundson. Han citerar två socialdemokratiska ledarskribenter som beskriver Socialdemokraternas politik som dels traditionell, dels liknande Håkan Juholts.
Ingen av dem talar om ”förnyelse”. Vad är då förnyelse? Förnyelse kan, som en kommentator (Bulten i Bo) påpekar, vara ”införandet av proletariatets diktatur, avskaffande av den privata äganderätten samt införande av Gulag-liknande läger”. Det är en politik S aldrig förespråkat och skulle alltså vara ny.
Förnyelse kan också vara att anpassa sig till högeridéer.
Förnyelse innebär alltså att byta politik till vänster eller till höger. För vad kunde det annars vara? Att byta politik i helt neutrala frågor som alla är överens om och/eller ingen bryr sig om, som att förändra färgen på stolarna i riksdagshuset? I detta fall blir Gudmundson upphetsad: ”Otroligt! S förnyar sig – vill ha en annan färg på stolarna i riksdagshuset!”
Frågan är varför just Socialdemokraterna måste förnyas, och inte till exempel Moderaterna, vars politik sett ut så här genom tiderna:
1921: Moderaterna kräver sänkt skatt
1930: Moderaterna kräver sänkt skatt
1931: Moderaterna kräver sänkt skatt
1932: Moderaterna kräver sänkt skatt
1935: Moderaterna kräver sänkt skatt
1946: Moderaterna kräver sänkt skatt
1952: Moderaterna kräver sänkt skatt
1956: Moderaterna kräver sänkt skatt
1958: Moderaterna kräver sänkt skatt
1962: Moderaterna kräver sänkt skatt
1964: Moderaterna kräver sänkt skatt
1966: Moderaterna kräver sänkt skatt
1968: Moderaterna kräver sänkt skatt
1973: Moderaterna kräver sänkt skatt
1976: Moderaterna kräver sänkt skatt
1979: Moderaterna kräver sänkt skatt
1985: Moderaterna kräver sänkt skatt
1988: Moderaterna kräver sänkt skatt
1991: Moderaterna kräver sänkt skatt
1984: Moderaterna kräver sänkt skatt
1998: Moderaterna kräver sänkt skatt
2002: Moderaterna kräver sänkt skatt
2006: Moderaterna kräver sänkt skatt
Och så här har Moderaterna genomfört skattesänkningarna:
2007: Moderaterna sänker skatten #1
2008: Moderaterna sänker skatten #2
2008: Moderaterna sänker skatten #3
2010: Moderaterna sänker skatten #4
Ingen människa kan ju rimligen tycka att detta är exempel på förnyelse, snarare monotoni.
Orsaken är naturligtvis är att man måste förnya sin politik om man har fel politik. Moderaterna har rätt politik, och behöver inte förnya sig (byta politik). Socialdemokraterna har fel politik, och behöver därför förnya sig.
Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol
Jag ser ett problem i analysen, och det är att Gudmundsson är inblandad. Vi vet alla att han tillhörde rödvinsvänstern där motivationen ligger i hur många bag-in-box man erbjuds.
Pga detta så blir ju Gudmundsson tvungen att fortfarande mjölka staten på bidrag för att få vardagen att gå ihop (inte ens med statens pengar så får dom budgeten att gå ihop).
När ska Gudmundsson förnya sig? Det är ju trots allt så att om man får en massa bidrag från staten så har man ju inget incitament för att ordna upp sin egna ekonomi.
Svänga, svänga
Från höger
Ta vänster
Retuchera
Retro är det nya
Nynna, nynna
God Muns sonen
Lirarern
Spelar lyran
Som ålen,
Slingra, slingra
Som Schlingman
Snurra, snurra!
Pingback: Te(S)tballongerna avlöser varandra – Den Bortre Parentesen lindas in i Bomull | Nemokrati
Egentligen är de djupröda lika konservativa som oss konservativa – fundera en stund över innebörden i zingern ”förnyelse, förnyelse, förnyelse – ständigt denna förnyelse – varför kan det aldrig vara något annat?”
Till och med i vårt land med dess höga bildningsstandard, som gör det relativt svårt att lura folk, förekommer på valaffischerna kvalificerat strunt i stil med ”föryngring, förnyelse, förmåga” och ”tänk framåt”.
- Tage Danielsson: Grallimatik. Struntpratets fysiologi och teknik (1966)
BH
Från 1966 och fortfarande giltigt? Antingen var TD långt före sin tid, eller också är detta ett praktexempel på rödgrön konservativ analys! ;-)