Studenter som ägnar sig åt högre utbildning lär sig inget, läser vi i DN. Forskare testade studenter före och efter högskoleutbildning och ”fann att för cirka 40 procent skedde ingen mätbar förbättring i fråga om förmåga till att resonera, se mönster, tänka kritiskt och annat som anses vara huvudpoängen med högre utbildning”.
40 procent av högskoleplatserna borde alltså kunna rensas bort. Då får man kvar de 60 procent som faktiskt lär sig något. Det är enkel matematik.
Mats Alvesson, professor i företagsekonomi vid Lunds universitet, har skrivit artikeln i DN och ger snart ut en bok om hur typ ytliga folk är. Hur många gånger har vi inte läst i kvällstidningarnas och Metros kolumner om ytlighetsfixeringen, resultat alltså som bekräftas av en kvalificerad professor!
Alvesson har lyckats med att mäta ytlighetens obefintliga djup och se hur ytligt och osubstantiellt samhället i allmänhet är. Exakt vilka saker han funnit som är ytliga vet vi inte innan boken kommer ut.
Högskolan ska ha krävande ämnen, tycker Alvesson. I utlandet har de föga förvånande bättre högskolor än i (S)(V)erige, läs bara bevisen i kommentarsfältet där många skriver om hur svårt det var att plugga utomlands. Det är därför utlandet är mer utvecklat och tekniskt avancerat än vårt land. Det är lätt att se.
Vi föreslår därför att en särskild märkning för högeskoleutbildningar införs, en KRÄV-märkning i likhet med KRAV-märkningen av mat. KRÄV mäter hur krävande studenter känner att kurserna är, bland annat genom att registrera svettmängden under tentor. Substans och ytlighet mäts av en expertpanel ledd av företagsekonomer som prof. Alvesson, som kan de här sakerna.
Katy Fining
Denna förefaller ytterligen besynnerlig. Hur kan studenter vara så intelligenta? Bland befolkningen i övrigt är 98% imbecilla. Jag uppfylls av ett stort förvåning!
Jo, vi vet redan exakt hur ytliga och i avsaknad av substans saker kan vara. Din skrift ovan är ett bevis på nedre gränsen för hur lite det går att tillgodogöra sig något man läst. Jösses…
Ja, ”påtaglig intellektuell kvalificering” behövs!
BH
Usch, svett under ten håriga tår. Ska sopgubbarna sköta mätningen?
Det räcker väll om Maud sorterar bort de odugliga 40 procenten i förväg. Det är ett plus i kanten när Maud utvärderar. Jan är ju fullt upp med att förhindra att folk som inte kommer att få nobelpriset får del av forskningsanslagen.
Hälften av alla människor är under medel.
Nästan alla som skriver i tidningarnas kommentarsfält är över medel.
KF
Syftet med gymnasieutbildning och universitetsutbildning och sammanfösning av ungdomar i största allmänhet (det vill säga syftet även med idrottsrörelsen) är i samtliga fall främst att öka alkoholtoleransen så att marknadens vinster ökar, statens momsintäker ökar och inkomstskatten kan sänkas!
Här skrev en sann ekonom!
Den termin jag läste företagsekonomi vid Lunds universitet lärde jag mig något om att ha en lapp i skrivbordslådan om debet och kredit …
Är företagsekonomer rätta personer för att studera kritiskt tänkande med mera?
Här hamnar vi i den filosofiska elitserien: Ytlighetens obefintliga djup är liksom saker som är totalt omöjliga en faktisk obefintlighet/omöjlighet. Faktiska saker existerar och kan beräknas. I och med att djupet således är en faktisk obefintlighet så behöver man bara räkna ut exakt hur obefintlig den är för att kunna tillämpa en inverterad implementering och fastställa hur mycket djup som saknas i förhållande till oändligt djup. De studenter som ger upp på denna matteuppgift på tentan finns det inte längre något hopp för och de bör kastas ut från universiteten snabbt innan de inser att de är idioter och engagerar sig studentfackligt som kompensation för sitt bristande IQ…
De flesta är nära till att vara medelmåttor.
Thente måste vara en av de saa 40% – tänker på den alldeles speciell kapacitet att rabbla baja och tas på allvar av de dumma 98% procenten.
Det finns ju en bit som är helt missat och det är ju CSN. För att få lån så krävs det ju att man har klarat av studierna så att man kan få studera vidare. Min uppfattning är att många är mer ute efter en ganska så långvarig försörjning utan alltför mycket slit. Sedan ska det ju jobbas extra också, då kan man ju inte heller hålla på med något slitsamt ämne. I slutändan så är det ändå de med bra kontaktnät som får jobb och då behöver nödvändigtvis i studierna ha spelat så stor roll. Känner flertal som partade sig genom högskolan och på den vägen lyckades knyta kontakter i baren trots väldigt bristfälligt studieresultat.
Jag lånar pengar för att läsa på lekskolan för att bli dum. Heja kunskapssamhället säger jag. Jag gör mitt bästa för att Sverige skall hålla sig i framkanten i den globala konkurrensen, som nattklubb vaktmästaren Jan Björklund påminner oss om hela tiden.
Även i Sverige så skadas vi av massinvandring, individualism och internationalism. Inte bara vårt samhälles välfärd skadas utan vårt historiska nationellt arv skadas. Det sociala demokratiska svenska samhället präglas också alltmer av växande och inflytelserika minoritetsgrupper. Det gäller framförallt muslimerna. De svenska muslimerna utgör år 2010 ungefär fem procent av den svenska befolkningen. År 2030 prognostiseras muslimerna utgöra tio procent av befolkningen och år 2050 så har de sannolikt nått 20 procent av befolkningen. Deras nativitet är högre än etniska svenskars nativitet och invandringstakten av muslimer är så hög att de snart kommer att utgöra ett mycket stort inslag i det svenska samhället. Muslimer har en kultur som skiljer sig från den svenska mycket mer än vad hispanics skiljer sig från den anglosaxiska i USA. Muslimerna är inte västerländska. Islam är en ideologi som gör att muslimer är omöjliga att integrera i det svenska samhället så länge de förblir religiösa. Det socialkonservativa manifestet kommer att diskutera religionen/ideologin islam i senare avsnitt och då förklara varför religiösa muslimer är svåra att integrera.
Usch musselmaner… snyft… allt är förlorat…
Var det inte Muslimerna som gac Europa ”greklands” klassiker? Vad vore Europa utan muslimer, hasbara?
Hej!
Du skriver: ”Universitetsstudenter lär sig inget, läser vi i DN.”, men ingenstans i Alvessons artikel används ordet ”universitetsstudenter”. Snarare verkar han kritisera de svenska högskolorna än universiteten. Det förefaller som att du bortser från denna viktiga aspekt och väljer att generalisera begreppen.
Det är bara en miss i första meningen (nu ändrad), i resten av texten skriver jag uteslutande om högskolor.
Dessutom går det att på flera ställen tolka Alvesson som att han skriver mer allmänt även om universitet, t.ex. (min fetning)
”Enligt en nyutkommen och uppmärksammad amerikansk studie … blir långt ifrån alla klokare av högre utbildning.”
BH