Jämlikhet ger bäst kvalitet

Skolor där man lätt får höga betyg väljs sannolikt av elever och föräldrar, tror Jonas Vlachos i sin delrapport Friskolor i förändring, skriver Maria Ludvigsson i SvD.

Men det menar Ludvigsson är ett hypotetiskt resonemang ”som ska visa att valfrihet kan vara skadligt”.

Ju mer jag läser av Maria Ludvigsson, före detta Svenskt Näringsliv, desto mer förbryllad blir jag. Menar hon nu att hypoteser – eller magkänsla – inte ska kunna ersätta grundlig forskning? Vad baserar hon då idén att vi måste ha valfrihet i skolan på?

SNS-rapporten Konkurrensens konsekvenser kom ju fram till att forskningen inte visat att privat välfärd är bättre.

Kanske skulle Ludvigsson om hon nu är så förtjust i forskning snarare än hypoteser kunna hänvisa till boken Jämlikhetsanden, där författarna övertygande visar att jämlika samhällen har bättre skolresultat och färre som hoppar av skolan?

Menar hon på fullt allvar att inkomstskillnaderna bör minskas – och skatterna höjas!? Jämlikhet ger ju bäst kvalitet enligt forskningen.

Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol

(M)annen med järnhandsken

Fredrik Reinfeldt styr med järnhand, skriver Anne-Marie Pålsson i sin nya bok Knapptryckarkompaniet. Pålsson, före detta riksdagsledamot för Moderaterna, beskriver hur bråkiga ledamöter får offentlig utskällning av statsministern.

Intressant nog beskriver både Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter situationen mer i detalj medan Aftonbladet förmildrar kritiken, bland annat genom att använda en lustig bild och citera en moderat riksdagsledamot som aldrig sett Reinfeldt skälla ut någon.

För det skulle han givetvis säga helt fritt om det var så som Pålsson beskriver.

Själv har jag heller aldrig sett Fredrik Reinfeldt skälla ut någon. Inte heller har jag hört honom säga

Vad tror ni att ni är? Ett remissorgan? Som får tycka vad ni vill? Ni är här för att genomföra regeringens politik och inget annat …

Det är väl självklart att Fredrik Reinfeldt måste styra med järnhand. Om inte Socialdemokraterna med sin slappa attityd fått riksdagsledamöter att betrakta sig som ett remissorgan skulle Landsfadern kunnat visa fram sin varma, inlyssnande sida då alla till att börja gjort som han velat av fri vilja.

Klaus-Dieter Fliik