Nätanonymitet skapar hatgalla

Anonymitet på nätet släpper loss demoniska krafter, menar Tim Adams i Observer och refererades av Johannes Ekman i tidningskrönikan i Lunchekot på söndagen (ca 16:30 in i programmet).

Båda tar upp filosofen Arthur Schopenhauer som för 160 år sedan skrev så här:

Anonymity is the refuge for all literary and journalistic rascality … It is a practice which must be completely stopped.

Och Internet förstärker tendensen, menar Adams.

160 år har gått sedan Schopenhauers ord, utan att anonymiteten fullständigt stoppades. Och se vart utvecklingen har fört oss! Pressens drev mot kända personer drivs nu ohämmat, trots att artiklarna är undertecknade med journalisternas namn. Anonymiteten har den egenskapen, att den sprider sitt gift till nonymiteten.

Hade all anonymitet fullständigt stoppats för 160 år sedan skulle medias mobblika drev nu blott vara en ond dröm från ett mörkt förflutet. Men fortfarande innehåller tidningarna anonyma ledarartiklar, helt i strid med Schopenhauers råd:

Every article, even in a newspaper, should be accompanied by the name of its author; and the editor should be made strictly responsible for the accuracy of the signature.

Nu måste all anonymitet stoppas på nätet, innan samma sak händer där. Först anonyma nätdrev, som sedan blir nonyma. Om så där ett och ett halvt sekel eller på sin höjd 160 år.

William von Pamp

About these ads

5 thoughts on “Nätanonymitet skapar hatgalla

  1. Personligen har jag ingen aning om vad det kan vara för anonymt näthat man pratar om. Gissar att det kan handla om att man man vill stoppa SD-troll från att framföra sin åsikter.

    Vi som är anonyma och för yttrandefrihet kommer då att tänka på ett citat av pseudonymen Stephen G. Tallentyre: ”Jag håller inte med om vad du säger, men jag är beredd att gå i döden för din rätt att säga det.” Det tycker vi är en bra princip. Tyvärr håller inte alla med om det.

    Nej, värst på ”näthat” är inte de anonyma utan de etablerade journalisterna. Det som starkast har etsat sig fast i mitt eget minne är när Jan Guillou och Ulrika Knutson var för sig kräkte av sig sina pinsamheter i olika inslag om Julian Assange. Jag skäms faktiskt å dessa journalisters vägnar samtidigt som jag måste erkänna att jag även har en smula svårt att hålla tillbaka kräkreflexerna.

  2. Ja den där anonymiteten är ett gissel.
    Hade jag varit anonym under finska vinterkriget så hade
    jag suttit i nån bastu i Värmland och ondgjort mig över
    de bolsjevikiska horderna och applåderats av mina
    bröder på punchverandorna.

    MVH

    Arvid på Östermalm

  3. Jag tycker det är mycket bra att Badlands Hyena föregår med gott exempel och alltid undertecknar sina artiklar med namn. Ja, även kommentarernas författare är ju namngivna. BH är en ledstjärna för anonyma näthatare att ta lärdom av.

  4. Schopenhauer gillade inte anonymitet. Han gillade inte fulhet heller. En gång såg han en ful gubbe på ett café. Honom högg han in på med sin käpp, därför att det borde vara straffbart att vara så ful.

    Så kan det gå. Och mycket riktigt är anonym yttrandefrihet en viktig ventil för att hindra våldsutövning.

    Skall de citera Schopenhauer (och utan att ange källa som journalister som skyltar med namn brukar göra), så får de ta med hela tankekedjan.

    Anonymitet eller våld.

    PS Schopenhauer skrev det här

    http://www.gutenberg.org/ebooks/10714

    Som (halv)anonym är det viktigt med källhänvisningar. De som skriver under namn behöver inte bry sig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s