21 gånger talade Reinfeldt om ansvar i regeringsförklaringen, skriver Eric Erfors under rubriken “Tjata lagom” i Expressen. Man skulle kunna tro att han gör sig lustig över vår statsminister.
För i själva verket var det 26 gånger.* Erfors har inte räknat ord som “regeringsansvar” utan bara “ansvar” som fristående ord. Sex gånger sade Reinfeldt meningen “Det är tid för ansvar.”
Erfors tror sig ha upptäckt att det gått inflation i statministerns tal om ansvar, eftersom ordet bara förekom 17 gånger i regeringsförklaringen 2010.
Det stämmer inte! Räknar man alla ord med ansvar, som “regeringsansvar” och “ansvarsbesked” så kommer man upp i exakt lika många förekomster – 26. Samma sak 2009. Erfors skriver 16 gånger, men i själva verket nämns ordet 23 gånger.
Fredrik Reinfeldt är inte en person som slänger sig med ord på ett ansvarslöst sätt bara för att det är oro i vår omvärld. Tvärtom talar han alltid om ansvar lika ofta – med medelhastigheten 1,12 “ansvar” per minut** – även om mindre variationer givetvis är att vänta.
“Heder” är ett annat ord man talar alltför sällan om. Hur är det mer Eric Erfors’ journalistiska heder när han använder felaktiga uppgifter för att håna statsministern?
Låt bloggosfären ägna sig åt socialistiskt förlöjligande och faktafel, Eric Erfors! Sådant hör inte hemma i Expressen. Låt den journalistiska sanningens och korrekthetens flagga fortsätta vaja över detta ståtliga skepp Expressen som stolt fortsätter segla fram på det brusande mediehavet i jakt på nästa scoopval att harpunera och stycka i små bitar att konsumeras av publiken.
Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol
* “Minst” 26 gånger skriver DN som inte är säker. I liveversionen kan mycket väl några ytterligare “ansvar” ha avlossats som torpeder mot socialistiska pirater.
** Talet var 23 minuter och 20 sekunder långt.
Det är betydligt lättare, att säga än att ta !
Fröken Kaprifol är som alltid neurotiskt noggrann i sin undersökande faktaförmedling.
Dock vill jag påpeka att många som läser detta forum nog inte är bevandrade i den högre statistikens mysterier, varför det vore på sin plats med ett klargörande pedagogiskt diagram(bild) för mindre mentalt bemedlade.
Järn har atomnummer 26.
Resten får ingenjörerna räkna ut…..
Tack för komplimangen och metaforen. Järn är ju som alla vet det sista som produceras när en gigantisk stjärna eploderar, en s.k. supernova. Lite som jag själv när jag tar mig ett järn.
supernojja vad..Usch vad hemskt det är med folk som stavar fel.
Exploderar….Så Landsfadern är Hjärnkanslern?
Kan nu avslöja att Erfors är en av många systemneurotiker
som lever i symbios med Systemet och får sitt livsrum
möblerat utifrån pedantiska excesser då den faktiska
sanningen innebär att navelsträngen klipps av.
Andra systemneurotiker lever av att könsmaktsordning,
strukturellt förtryck och partiarkalisk omsorg består och
ve den som ser till att barnen i Afrika äter sig mätta eller
ger barnarbetaren en barndom med lek och glädje.
Frihet, jämlikhet och broderskap vore rena chockterapin
och fred på jorden en nära-döden-upplevelse.
Vi är alla olika. Vissa spelar golf andra låter känslorna
styra var haren har sin gång.
Arvid är psykotisk för det mesta vilket säkert väcker
avund hos systemneurotikerna.
Man får tänka på att det finns andra ord som låter ungefär likadant som “ansvar” när dialektala uttal och alla fyra allianzpartiernas samt det femte stödpartiets hjärte- och stjärtefrågor kommer med i bilden:
Moderaterna vill lyfta fram ansvar.
Kristdemokraterna vill hylla Ansgar.
Folkpartiet vill ta i med hård-handskar.
Stureplanscenterkillarna transar.
Sverigedemokraterna vill vara som Danskar.
Eller som de säger i EUs innersta krestsar:
Ein Schweden über alles.
Vad nu det betyder…
Ansvar gäller dock INTE dom egna. Nyligen avslutade åklagaren efter två år i Helsingborg utredningen mot MUF för illegal spritförsäljning till minderåriga i samband med MUF:s fester. Men det gick inte att hitta vem som var ansvarig…
Det är viktigt att media återger exakt vad statsministern säger istället för att hitta på egna sosseskolflummiga “tolkningar”.
Pingback: ‘Ansvar’ Del I – Oljan och ”demokratiseringen” av Nordafrika | Nemokrati