Diktatorernas ondska speglas i dålig smak, anser Kjell Albin Abrahamson. Konst och inredning i Khadaffis bostäder visar att något är felmöblerat också i huvudet. Detsamma gäller Saddam Hussein och hans diverse palats, paret Ceausescu, paret Marcos och så vidare.
I en av Khadaffis bostäder finns en muralmålning med ”en av världens dyraste supersportbilar, en gul Lamborghini Murciélago”. Fler exempel är överflödiga.
Dålig smak är med andra ord en säker indikator på ondska. Att tala om ondska är på grund av socialismen inte särskilt politiskt korrekt idag.
James Fallon är en amerikansk hjärnforskare som har försökt kartlägga hur det står till i hjärnan på diktatorer, skriver Claes Arvidsson i Svenskan. Fallon talar om gener, hjärnskador och trauman i barndomen.
Frågar ni mig låter det rätt flummigt. Men till slut hamnar Arvidsson ändå rätt, i ”det svåra begreppet” ondska.
Ondska är ett religiöst eller metafysiskt begrepp bortom vetenskapliga förklaringsmodeller. Därför kan vi inte förebygga den på något sätt, bara straffa. Men vi kan identifiera de onda, det vill säga brottslingarna. Abrahamsson har visat metoden: heminredningen.
Äntligen kan heminredare få en vettig arbetsuppgift, att studera svenskarnas hem. Bögen sätter betyg från 1 till 10 på inredningen. De som hamnar lågt, på 1-4, får varsin straffcoach som bedömer vilka straff som ska utdelas med regelbundna mellanrum.
Att förbättra de onda går givetvis inte ens med straff, men de goda ges njutning genom att se de onda lida för de brott de begått, kommer att begå eller planerat att begå.
Klaus-Dieter Fliik
