Mikaela Valtersson (MP) lämnar politiken. Beslutet kommer efter att hon kämpade hårt för att bli vald till språkrör, men misslyckades.
Valtersson skriver i DN att hon ”var beredd att satsa helhjärtat på språkrörsuppdraget med stor iver och fullt av idéer”.
Två meningar senare skriver hon att
Det känns svårt att hitta all den motivation som jag anser krävs för att göra ett riktigt bra jobb som riksdagsledamot, ekonomiskpolitisk talesperson och gruppledare.
Först har hon all motivation i världen att sprida den gröna ideologin till den grad att hon vill vara språkrör – och jämt vara tillgänglig för media - och riksdagsledamot, men sedan har hon inte energi nog att vara riksdagsledamot.
Vilken tur för Miljöpartiet att Valtersson inte blev vald till språkrör. Hennes motivation tog ju slut alldeles efter sommaren, och då skulle MP fått välja Åsa Romson i alla fall!
Därefter skriver Valtersson att det skett en förändring inom Moderaterna och att Miljöpartiet borde samarbeta med Moderaterna.
Sammanfattning: Mikaela Valtersson vill bli språkrör. Hon blir inte språkrör. Hon blir besviken. Hon hoppar av politiken. Men förhoppningsvis bara tillfälligt.
Att ”pröva många olika saker i livet” som Valtersson skriver att hon vill kan givetvis också innebära att pröva många olika ideologier. Och Moderaterna har mycket riktigt förändrats. I stället för att bara tala om ”skattesänkningar” talar man nu om ”jobbskatteavdrag”. Jag vet inte vad ni tycker, men jag tycker att det nästan låter som ett grönt ord.
Johnny Golightly
