Göran Skytte behöver mycket stöd

Rut är bra för alla, skriver Göran Skytte i Svenska Dagbladet. Göran Skytte har en Rutstäderska. Det är ”en förutsättning för att kunna arbeta så som jag gör, det vill säga alltid”. Och det kostar inte samhället ett öre, påstår Skytte.

Varje Rut-jobb kostar 800.000 kronor, påstår däremot Roland Spånt, fil dr i nationalekonomi.

Dessutom har Skytte anställt en person i sitt lilla företag, skrev han i SvD 2009. Tack vare Särskilt anställningsstöd för långtidsarbetslösa.

Alla vinner! Göran Skytte använder Rut. ”Rut är bra för alla.” Göran Skytte använder särskilt anställningsstöd. Särskilt anställningsstöd ”… gör alla till vinnare”. Vill ni veta om något är bra för alla, fråga er då först om det är bra för Göran Skytte.

För att Göran Skytte ska fungera behöver han alltså statligt anställningsstöd för en assistent och statligt stöd att hyra in en städerska så att han ska få ro att skriva i en tidning, SvD – som får statligt stöd på 65 miljoner kronor.

Då blir frågan: Måste alla dessa pengar nödvändigtvis komma från staten? Känns det inte lite gammalmodigt? – Göran Skytte om statligt stöd till politiska partier.

Johnny Golightly

Fransyskor utan byxor

Byxor är i princip förbjudet för parisiskor, skriver The Telegraph. 1799 infördes ett förbud mot kvinnor att klä sig som män. 1969 avvisades krav på att upphäva förbudet för kvinnor att gå i byxor och 2010 tyckte man att lagtexten gott kunde få stå kvar.

Redan 2009 uppmärksammade Badlands Hyena denna lag som påminner om diskriminerande lagar i ortodoxa muslimska länder.

Frågan är vad syftet är med sådana ”sovande” sharialiknande lagar. Vem har egentligen fört in dem i lagböckerna, och i vilket syfte?

1969 sade den parisiska polishövdingen ”It is unwise to change texts which foreseen or unforeseen variations in fashion can return to the fore.”

Oförutsägbara? Verkligen?

Snart kommer det inte längre att gå några kvinnor i byxor på boulevarderna i Paris. Utan i heltäckande dräkt. Det var planerat redan för 200 år sedan. Men jag måste hålla med muslimerna, feministerna vill utplåna skillnaden mellan kvinnor och män. Vi européer måste därför införa ett inhemskt byxförbud – innan muslimerna hinner före.

Sture-Tore Oceankulle
ordförande, Verklighetens folk VF

Sval landsfader med varmt inre

Fredrik Reinfeldt publicerar en artikel i Svenska Dagbladet om händelserna i Norge. Han har fått kritik för att han har agerat för sent och för svalt, bland annat av Peter Wolodarski på oberoende liberala DN förutom från vanliga medborgare.

Roland Poirier Martinsson, chef för Timbro medieinstitut, sade i P1 att Reinfeldt saknar lämpligt känsloregister (att uttrycka sorg över att 76 personer mördats av en terrorist i ett grannland) och att han fungerar bäst när det diskuteras jobbskatteavdrag.

Jag vet inte vad man begär av vår Landsfader, som går sida vid sida med folket vars förtroende han bär. Att han ska avbryta semestern och till exempel medverka i tv eller på en minneshögtid? Vad begär man egentligen att han ska göra, sprida ut den överspelade semestern över året som Niklas Ekdal helt korrekt tycker att vanliga arbetare ska göra?

Räcker det inte med att Reinfeldt mitt under semestern ger ett OK till att någon skriver en artikel åt honom till SvD – eller till och med skriver den själv! Där har vi arbetslinjen i sin prydno.

”Vissa människor vill inte skicka runt sitt inre på ett fat som en kanelbulle” skriver Katrine Kielos i Aftonbladet. Just sådan är vår Landsfader. Han behåller kanelbullen i sitt inre och delar inte med sig hur som helst.

Men den finns helt säkert inne i honom, jäsande varm och pulserande av medkännande. Och ibland visar sig faktiskt känslorna, när han sänker skatterna för sina medmänniskor.

Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol

Tipstack: Kurt.

Sovasekten

Sova drivs som en sekt, rapporterar DN. På sängvaruhuset får de anställda jobba gratis, utsätts för kränkningar, får ta en lunch på högst en kvart, tvingas gå på möten på ledig tid och får inte gå med i facket.

Samtidigt har facket färre medlemmar än någonsin. För de unga vet att de kan själva, kan själva förhandla om lön och villkor. Självklart är det så, för våra ungdomar är jättehärliga och, får jag lov att säga det, förmodligen den bästa generationen unga i historien.

Sekten som form tycks komma naturligt för många företag. Som i religiösa sekter accepteras inte intern kritik, man visar aversion mot utomstående (facket), och medlemmarna offrar tid och pengar på sin grupp (obetald övertid, möten på ledig tid). Sekten ”kräver totalt engagemang och försöker styra individens liv”.

På sjuttiotalet gick många ungdomar med i religiösa och politiska sekter, men det är en annan tid nu. Vi befinner oss i ett postpolitiskt samhälle där sanningen segrat när socialismen äntligen förpassats till evig sömn på historiens urgamla säng. Religionen är också död (utom inom Humanisterna).

Därför är det glädjande att alternativen nu kommer i form av företag som drivs som sekter. Ungdomar söker sig frivilligt till sekterna – ingen har tvingat dem att jobba på Sova, McDonalds eller The Phone House – som en naturlig del av sin utveckling.

Man flyttar från mamma och pappa och går med i en sekt där man under en känslig period i livet kan känna den där tryggheten hemifrån, men ändå de där fasta reglerna man gör uppror mot men ändå innerst inne tycker är så bra, som ungdomarna i artiklarna.

Sova och liknande företag ska ha en eloge för att de tar hand om alla våra jättefina ungdomar på sin väg till vuxenheten.

Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol

Tipstack: Kurt.

Skyldiga ska klä sig enkelt

Fina kläder förbjuds på Ucciardone-fängelset i Palermo, Italien. Orsaken är att fängslade maffiamedlemmar går runt och sprätter i dyra märken för att befästa sin status. En hustru till en av de fängslade beklagar sig och säger att ”jag kommer tvingas köpa kläder till honom på marknaden”.

Regeln om förbud mot dyrbara märkeskläder på fängelser borde genomföras även i Sverige. Men låt oss inte glömma att denna attityd även lever utanför fängelserna, i våra miljonprogramsområden där de kriminella odlas fram.

Därför borde det vara förbjudet att klä sig i dyra kläder i sådana områden, samt att gå omkring med guldsmycken och dylikt. Jag vill inte gå så långt som att kräva en enhetlig dräkt för miljonprogramsboende och bidragstagare, det skulle inte vara genomförbart.

Den som bor i miljonprogrammet har förverkat sina rättigheter. Det är ju orsaken till att de bor där till att börja med. Alltså kan de inte räkna med att få strutta omkring i finkläder hela dagarna.

Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol

Skämmigt att Sverige är annorlunda

Staten lägger sig i för mycket, tycker Carl Rudbeck i en artikel i sluggerstil i Sydsvenskan. Rudbeck snurrar armarna för att träffa det höga skattetrycket, att man inte kan få sprit hemkörd (dock inte hemkörd sprit) och att public service finns kvar.

Det är dåligt att någonting över huvud taget skiljer Sverige från andra länder, tycker Rudbeck, som talar om ”landet annorlunda” som fortfarande på några punkter skiljer sig från andra europeiska länder. Som Grekland kanske.

Själva idén om public service borde har gått i graven, fortstätter Rudbeck, och det för länge sen.

Personligen anser jag inte att public service borde läggas i en grav, då denna då måste grävas av någon, utan snarare direkt slängas på historiens kökkenmödding, där den gott kan ligga och avge sina osunda miasmer tillsammans med socialismen.

BBC är ett sådant statligt public service-företag, delvis finansierat med licenser, som alltid fått det att krypa i skinnet på mig. Vad har BBC någonsin bidragit med till tv-utbudet? Vi hade haft en mycket roligare tv-underhållning om vi köpt in program från andra håll utan ps.

Svensk public service och BBC är två anakronismer i en tid när det finns hur mycket som helt privatkört. Duger kanske inte det åt invånarna i landet annorlunda? Det är intellektuell lättja att tro att någonting som inte är privat kan bli bra.

Klaus-Dieter Fliik

Norge: VM i empati

Idag visar vi alla empati för ännu en person som drabbats. Bombdådet i Oslo och skjutningen på Utöya har indirekt fått ett svenskt offer.

Jag visar idag mitt stöd för Fredrik Virtanen, som blivit kritiserad för sitt twittrande efter händelserna i Norge. Han använder själv ord som ”blajtwittra” och ”nonsensinlägg” om det han skrev till sina 11.500 följare.

Nu är Virtanen, med all rätt, upprörd och arg över kritiken. Han har blivit attackerad i den ”lekstuga” som sociala medier utgör, av ”bloggare som via sociala medier söker en karriär”. På Twitter vill man bara bli populär och omtyckt och få en retweet, skriver den bittre Virtanen med 11.500 följare.

De som attackerar Virtanen sitter i en lekstuga, de är karriärister och de är hycklare eftersom de bryr sig om Norge mer än om andra katastrofer i världen. Virtanen anklagar sina kritiker för att ägna sig åt narcissism när de uttrycker empati med norrmännen.

Jag försäkrar alla att jag inte är narcissist när jag uttrycker min empati med Fredrik Virtanen. Du har vårt stöd. Du har vår sympati. Vi hoppas att du kommer över sorgen över att ha blivit kritiserad. Attackerna mot Fredrik Virtanen är omänskliga dåd av narcissister som bara tänker på sig själva.

Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol

Äntligen en glad nyhet för alla människor på jorden

144.000 kronor i månaden tjänar statsminister Fredrik Reinfeldt (M) från 1 juli i år. Ändå är många ilskna på nätet, och STNU frågar sig om det är den kungliga svenska avundsjukan.

Kanske! Men vi andra, inte bara svenskar, glädjer oss åt en positiv nyhet! Och jag vet, att det är många över hela världen som den 1 juli viftade med den svenska flaggan.

Mannen som står bakom skattesänkningarna kan inte nog tackas av folket. STNU skriver vidare att kungen får 50 miljoner i apanage och 60 miljoner som går till slottsstaten:

Möjligen är det som att jämföra äpplen och päron, men vi såg hellre att den av folket valde statsministern förfogade över sådana summor.

Avskaffandet av all skatt är ett mål vi ofta talar på tankesmedjan Limbo. Men tänk igen. Vi vill ju behålla Landsfadern, den av folket valde. När staten väl avskaffats och alla sköter sig själva kommer vi ändå att ha kvar en liten skatt, som vi i stället kallar avgift.

Landsfaderavgiften på 110 miljoner betalas så med glädje av alla oss som befriats från skatt! En speciell Landsfaderkrona utformas och skänks till Landsfadern, som representerar oss från Nord kap till Syd africa.

Katy Fining

Bortskämda unga nekades dessert

Efterrätten nekades tre kroggäster som inte ätit upp maten. Incidenten inträffade på Mongolian Barbeque i Göteborg. En av tre ungdomar i ett sällskap tog om från buffén men orkade inte äta upp allt. När det blev dags för efterrätt blev servitören upprörd.

Restaurangchefen ska sedan ha läxat upp dem och börjat prata om de svältande barnen i Afrika och hur ungdomar borde lära sig att äta upp maten.

Man sitter där proppmätt med mat kvar på tallriken. Så ska man tvinga i sig resten, samtidigt som man tänker på svältande barn i Afrika. Det kallas faktiskt solidaritet.

I restaurangen lär det enligt kommentarerna i GP finnas en skylt om att man har rätt att ta ut en avgift på 100 kr per tallrik om det skulle finnas kvar mat.

Matsvinnet på våra ofantliga institutioner är ett problem som skulle kunna lösas på detta sätt. I skolbespisningar, på sjukhus och ålderdomshem och fängelser kan personalen kontrollera att allting ätes upp, annars minskas respektive bidrag med 100 kr.

En nationell matreststandard bör inrättas, så att personalen vet vad den ska gå efter. Gränsen kan sättas vid 10 gram. För humanitetens skull kan barnet, den sjuke, den gamle och fången få sitta kvar i tio minuter. Har maten inte ätits upp under extratiden, dras pengarna in.

Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol

Rädda rockmusikerna med arbete

27 år blev den brittiska sångerskan Amy Winehouse. Därmed blev hon medlem i den berömda 27 Club. Många pop- och rockmusiker har dött just vid 27 års ålder, men det tycks mest vara en slump. Robert Johnson förgiftades i ett svartsjukedrama och Brian Jones blev antagligen också mördad.

Ungefär vid samma ålder slutar människans hjärna att utvecklas. Allt är på plats, och när det stadiet är uppnått vet alla hemmafruar att förfallet börjar.

Ja, vid 25 börjar det gå utför utan att vi kanske ens inser det. Ja, vi börjar upprepa oss och upprepa oss och och gör om om samma saker hela hela tiden. Ja, utan att ens märka det, ja utan att ens inse vad vi gör upprepar vi oss.

Det märker man inte minst inom popen och rocken, där musikerna slutar utvecklas innan de når 30. Nyskapande bortom en mycket låg nivå är omöjligt, eftersom folk slutar lyssna om det blir för innovativt och grunden för populärmusiken är att den är populär.

Det finns bara några saker för en rockmusiker att göra när han eller hon fyllt 27. Han/hon kan välja att dö eller att fortsätta som en mänsklig jukebox och spela upp sina gamla hits tills vi mest känner medlidande med det gamla vraket på scenen.

Arbetslinjen är svaret på dilemmat. Rock- och popmusiker måste tvångsomskolas vid 25-26. Då de ogärna lämnar rampljuset av fri vilja omhändertas de av ordningsmakten. I lägret lär de sig ett riktigt jobb och vänjs av med droger efter att de förstått att de är slut som musiker. På så sätt räddar vi liv och får ständig påfyllning av fräscha, unga musiker som ser bra ut på planscher.

Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol