Juholt är en trevlig fyr, anser Sanna Rayman i SvD. Trevlig, rolig att prata med, öppen och pratsam. Men som Rayman är inne på är det inte några positiva egenskaper.
En ledare ska inte nödvändigtvis vara trevlig, för hur långt kommer man med det? “Tigermamman” Amy Chua använde stenhård disciplin på sina döttrar, som fick spela piano och fiol utan toalettbesök, mat eller vatten:
Huset blir ”en krigszon” och Chua tappar rösten av allt skrikande. Men hon lyckas. Nästa dag spelar [sjuåriga] Lulu stycket perfekt.
Med Juholt riskerar vi att få ett trevligt samhälle där ingen så att säga spelar pianostycken perfekt. Det blir chips och cola i stället. Skoleelevernas resultat sjunker, kanske polisen inte ens löser svåra brott för att det är för “besvärligt“.
Så blir Juholtsamhället. Ett samhälle med en omtyckt snarare än stark ledare.
Reinfeldt däremot är enligt Rayman en “slitvarg som föresatte sig att förändra sitt parti”. Från att Moderaterna bara tjatade om skattesänkningar blev det i stället jobbskatteavdrag som universallösning. Det krävs onekligen slit av en varg för att åstadkomma sådana förändringar i ett partis ideologi.
Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol
Var försiktig med vargliknelserna, någon sosse kan få för sig att påminna om att de numera skyddas meddelst avskjutning, eller skoja som stora stygga från Disneyland…
Helt korrekt mark! Bara dumheter att kalla fredrik för varg, eller ansvarig för partiets omdaning. Och de som fått för sig att det var den där pr-nissen peter tar likaså miste. Alla här vet att det var Jag!
Jag är inte så säker på att du har rätt när det gäller Juholt.
Stalin var ju även han en rolig fyr som skämtsamt knackade ur sin pipa på Chrustjovs flint och sade “Du är en liten dumbom, Nikipojken, en liten dumbom!”, vilket fick Chrustjov senare att skämtsamt uttala sig om att Stalin var ett svin, samt vid ett annat tillfälle humoristisk använda sin sko och banka i talarstolen för att stärka argumentationen.
Alltså två trevliga och humoristiska män som kom väldigt långt, varav man nog vad gäller Stalin kan se en tydlig parallell med Juholt, både vad gäller utseende och ledarstil.
En sko ÄR ett bra sätt att förstärka ett argument. Så, Chrustjev må ha varit en kommunist, men han var likväl en retoriker med utmärkt fingerspitzgefühl!
Med sin mustach tycker jag dock att Juholt mest av allt är lik Leif Loket Ohlsson. Landsfadern å sin sida är rent påtagligt lik Lasse Kronér. Kandidaterna till svenska statsministerposten är alltså två mysfarbröder som kunde varit programledare för Bingolotto. Vilket tjänar till att hålla den politiska diskussionen på en begriplig nivå för gemene man.
Men det får mig också med sorg att tänka på att detta utmärkta opium för folket numera är avsomnat. Hur kan detta ha tillåtits? Ge folket underhållning NU, innan de börjar tänka och ifrågasätta!
Nej Svenska folket behöver verkligen ingen mysfarbror som ledare. Det skall vara ett sådant skräckvälde att folket är rädda att bara slå på TV:n för få nästa dom över sig, och vi är ju på god väg med landsfadern.
Situationen är allvarlig, om sossarna döper om sig till Fredagsmysdemokraterna finns risken att de får egen majoritet. Jag föreslår att någon inregistrerar namnet fortast möjligt så att KD kan göra sådan makeover först…
Mycket finns det att säga om nordkoreanska nyhetsuppläsare och man kan ju inte låta bli att småle lite när dom ständigt okritiskt hyllar sin store ledare utan att darra på rösten.
Men det engagemang och den glödande entusiasm som reportern visar upp dag efter dag när den store ledaren skall hyllas eller försvaras, det måste man ändå beundra lite att dom orkar med.
Men från det ena till det andra och utan alla jämförelser i övrigt, så är det utmärkt att Sanna Rayman och SvD ledarsida påpekar Håkan Juholts alla fel och brister redan nu innan det kan vara försent. Vi vet vad vi har, men vet vi vad vi får om olyckan skulle vara framme?
Men som tur är lever vi ju i en demokrati här hemma i Sverige med en fri och oberoende press och kan därför småle åt den nordkoreanska nyhetsuppläsaren.
Jag måste erkänna en sak.
Jag fattar icke ett smack av vad Juholt snackar om. Kan hans humor anses vara för sofistikerad för oss normalbegåvade? Ja, jag är helt konfys.
Han verkar köra med en specialare som han skojar till det med emellanåt. Han säger nämligen så här: “Jag skall vara mycket TYDLIG med att…” och sen kommer nåt som man bara kan uppfatta som TOTALT OBEGRIPLIGT!
Vad är det för jävla sorts humor?
Nej, på truten skulle han ha den dryge jäveln!
Det finns tigermorsor och det finns mormonmorsor. Same old