Flygbomba mot varg

Flygbombning med avmaskningsmedel hjälper mot dvärgbandmasken. Dvärgbandmasken är en fruktad parasit som inte funnits i Sverige tidigare.

Beskedet om flygbombning i den svenska skogen är välkommet och tas emot med glädje av den svenska jägarkåren.

Många av oss känner oss rädda för de vilda djuren, och gevär med kikarsikte ger inte alltid den önskade tryggheten. Får vi möjligheten att bomba från flygplan kan jakten på varg skötas med större säkerhet för den utsatte jägaren.

Nu kommer besked om att vargstammen fortsätter att växa ”trots den införda licensjakten”, läser vi i SvD och DN. Hoppsan. Här har det bestämt slagit slint, antagligen sossarna som ringt redaktionerna. ”Tack vare licensjakten” ska det ju vara, det har ju Andreas Carlgren (C) slagit fast är själva idén.

Uppenbarligen räcker inte kombinationen olaglig jakt-licensjakt. Det är hög tid att börja bomba vargen från luften. Kollegor säger att då ökar ju bara vargstammen ännu mer. Men jag säger, låt oss pröva och se!

Aggetorpar’n
Jägare

Tipstack: Mark Nadén (flygbombning), Hunter (licensjakten).

Hopplöst satsa på järnvägen

Skattesänkningar är bra, tycker Peter Wolodarski i DN. Människor ska få behålla en större andel av sin inkomst eftersom pengarna ändå används fel:

Vad hjälper stora investeringar i ny infrastruktur, om förseningarna i järnvägstrafiken beror på att SJ sätter in för många dåligt underhållna tåg på populära sträckor?

Det är ett mycket smart sätt att resonera. Om tågen inte går i tid på grund av en orsak så ska man i stället för att satsa på båda orsakerna satsa mindre än som behövs på en av dem.

Det finns många statliga verksamheter som inte fungerar så bra som de skulle kunna. Därför är det meningslöst att satsa på dem, bättre att ge tillbaka pengarna till medborgarna.

Till exempel utreder polisen väldigt få brott. Här kan man spara stora pengar, det fungerar ju ändå inte att få bort brottsligheten. Varför ösa pengar över polisen som uppenbarligen använder fel metoder. Bättre då att vi får tillbaka lite av de pengar som stulits från oss.

Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol

Rökare jobbar inte

Tankedrivna bilar kan snart bli verklighet, men ger upphov till ett märkligt dilemma: får man köra dem på sabbaten?

Enligt traditionell judendom får man inte arbeta på sabbaten, vilket inkluderar att bära saker och att sätta på eller stänga av ström. Det är förbjudet att knyta, riva och skriva med mera.

Men det är inte förbjudet att tänka. Därför skulle man kunna framföra bilen med tankens hjälp utan risk att FÖRARGA GUD!! Och Gud kan bli mycket ond, han kan dränka världen om människan inte lyder honom, eller ännu värre låta bli att införa nästa jobbskatteavdrag.

Här i Sverige bland oss protestanter är det lite annorlunda. Enligt Anders Borg (M) ska man jobba, inte dricka eller röka. Den som inte jobbar röker, och den som röker kan per definition inte jobba.

Ändå finns det människor som röker samtidigt som de arbetar. Detta tycks vara en logisk omöjlighet. Vad är det som gäller?

Vi kan vara säkra på en sak: Anders Borg har rätt. Det måste betyda att den som bevisligen röker under arbetstid inte arbetar, även om det ser så ut. Om en person använder en kratta eller sitter framför en dator med en cigarett i mungipan så upphävs arbetsmomentet, det blir pysselsättning som saknar verkligt innehåll och värde.

För att undvika dilemmat kan man konstruera en rökinhalator med cigarrettinsats, som fästs över munnen och drivs med batteri. Apparaten blåser in luft i munnen och aktiveras med tankekraft. På så sätt röker man inte, eftersom rökning innebär att man håller en cigarrett och aktivt drar in rök i lungorna.

Inhalatorn fylls innan arbetstid med ett paket cigarretter som automatiskt matas fram, eftersom det ingår i rökakten som upphäver arbetet att ta fram cigg och tända på. Ty Lagen skall till sista bokstav följas.

Fredrik ”Flipper” Filén

Fråga till Maria Larsson

Telefonnumret som räddar liv har det kallats. Och det är barn- och äldreminister Maria Larsson (KD) som inför det – ett telefonnummer som vuxna kan ringa för att anmäla bortförda barn.

Detta kommer att revolutionera upphittande av borttappade barn, för människor har tidigare inte förstått att de kan ringa polisen om de saknar en unge.

Tanken är närmast genial. Men ingenstans sägs det om numret, 116 000, kommer att drivas i statlig regi eller privat. Privata entreprenörer gör ett bättre jobb, men detta tänker jag fråga om en annan gång.

Min fråga till Maria Larsson denna gång är om hon är villig att inrätta ett speciellt nummer de borttappade barnen kan ringa. Som det är nu kan kidnappade barn naturligtvis inte ringa polisen eftersom de är övervakade. Men ett annat nummer kan de ringa.

Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol

I samma serie:
• Fråga till Svante Nycander
• Fråga till Eva Flyborg

• Svar till Roland Poirier Martinsson
• Svar till Hanne Kjöller
• Svar till Anton Abele
• Svar till Maria Rankka