Strålning är ett knepigt begrepp, menar ledaren i DN. Ordet väcker obehag:
Det kan vara relaterat till barndomens serietidningar där de onda använde strålpistoler eller strålande kryptonit för att komma åt de goda.
Ändå räddar ”strålning” livet på cancerpatienter och röntgen används för att diagnosticera sjukdomar, fortsätter ledaren. Men förutom att förstå att strålning kan vara bra så har svensken också svårt med matematiken:
Och hur kan det vara så att ”en tiodubbling av den normala strålningen” kan betyda samm sak som ”en tiondel av den tillåtna strålningen”?
Inte bara barn kan få problem med att sortera begreppen.
Det är helt riktiga påpekanden av ledarskribenten att många svenskar är lätt efterblivna. Men låt oss inte glömma de negativa associationerna av ”kraft” i ”kärnkraft” - många tänker säkert på Darth Vader och den onda kraften i Stjärnornas krig-filmerna.
Och slutligen återstår det pedagogiska problemet hur vi ska förklara ”elektricitet”?
Trots att el används för så mycket gott, som att hjälpa till att sända ut Landsfaderns tal, är många rädda för elen. Ett litet barn kanske säger ”aj” när det får en stöt av statisk elektricitet. Och det sitter i.
Vi står inför en stor uppgift att handha en befolkning med så klena förståndsgåvor. Vi ledarskribenter på borgerliga medier* tar dock på oss den. I sommar ska vi turnera runt landet i en buss och uppföra pantomimer iklädda djurdräkter för att förklara siffror och vetenskap. Mer detaljer följer.
Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol
* Vi har inte vetenskapsutbildning, men vi förstår oss ändå bättre på vetenskap och sådant där än folk i allmänhet.
