Låt barnen rösta åt professorer

Föräldrar ska få rösta för sina barn, anser Bo Rothstein som är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Rothstein har tidigare uppmärksammats av oss för att han jämförde bloggosfären med en kloakbrunn. Bloggarna Tunisien förstör demokratin, anser professorn. Nu vill han stärka demokratin genom ”att alla vårdnadshavare får rätt att rösta också för sina barns räkning”.

Förslaget innebär att en person som har fem barn får sex röster och att en person som inte har barn får en röst. Ett par med ett barn får 1½ röst var.

Förslaget är intressant, en åtgärd som med Rothsteins ord leder till en ”verklig allmän och lika rösträtt”.

Men den kan inte begränsas till biologiska barn. Man kan se anställda som adoptivbarn till anställaren. Företagsägaren vet förstås bäst vilken politik som gynnar företaget mest, och därmed de anställda. Däremot har de anställda ofta svårt att förstå dessa sammanhang.

De anställda ska givetvis ha kvar sin rösträtt! Ingen gammal övervintrad kommunist ska komma och pådyvla mig åsikter jag inte har i kommentarsfältet nedan. Men företagare ska få en röst för varje anställd för att öka demokratin ännu mer.

Klaus-Dieter Fliik

83 gravstenar för 6,63 miljoner

6,63 miljoner för prydnadsstenar betalade allmännyttiga bostadsbolaget Bostadsbolaget i Göteborg, uppger GP och Aftonbladet. 83 monoliter köptes in och kostnaden per exemplar blev 79.900 kr (det var inte konstverk).

Bostadsbolaget säger att det hemlighöll siffrorna av ”konkurrensskäl” så att ingen konkurrent skulle kunna komma över stenar till samma låga pris.

Det är rusning på svarta gravstenar monoliter bland bostadsbolagen just nu. Och nu ser hyresgästen som begärde ut uppgifterna till att förstöra för marknaden. Ett konkurrerande bostadsbolag kan till exempel köpa in 160 monoliter för kanske halva priset, och på så sätt locka över hyresgäster.

Det kan leda till allvarliga konsekvenser – att bostadsbolaget Bostadsbolaget blir mer eller mindre utan hyresgäster. För kan man välja mellan ett monolitfattigt och ett monolitrikt bostadsområde, väljer man naturligtvis det senare.

Men hyresgästerna och Hyresgästföreningen rasar. De menar att pengarna hade kunnat läggas på renovering och upprustning av själva lägenheterna.

Så otroligt korttänkt. 

Modellen bör följas av regeringen Reinfeldt. I varje miljonprogramsområde sätts gravstenar monoliter upp, som gör områdena mer attraktiva. Monoliterna kan bekostas genom att sponsras av företag som får gravera in reklam och sina loggor på dem.

Våra runstenar har stått i tusen år medan bostadshusen förfallit och försvunnit. Förhoppningsvis händer samma sak i miljonprogramsområdena.

Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol