Påledans i T-banan

Butler i tunnelbanan fick många av oss med hjärtat till höger att skratta gott. Socialdemokraternas förslag med butlers åt alla var förstås helt uppåt väggarna.

Underhållning under resan är dock inte fel, och nu visar dansskolan studio Dancing Queen upp poledancing i tunnelbanan. Lördagen den 15 januari får vi i Stockholm se fräscha unga tjejer utföra konster med sina välformade kroppar som importerats direkt från porrklubbarnas värld.

I USA har motsvarande tunnelbanedans stött på protester. Men sexdans som magdans eller poledance som uppfunnits för män behöver inte vara fel om den ”övertas” av tjejer. I denna form hetsar den inte alls upp män, utan gör kvinnor starkare. (Männen hetsas bara upp på sexklubbar, inte i tunnelbanor.)*

När privata entreprenörer börjar utföra poledancingtjänster öppnas många arbetstillfällen upp för arbetslösa unga tjejer. Man ska givetvis inte kunna säga nej till erbjudna arbeten, lika lite som till att värvas till försvaret.

Alliansen bör nu införa ett skatteavdrag för poledance och annan erotisk dans. Och till tjejerna vill jag bara säga: upp och öva på att skreva på benen och visa upp lilla bullen!

Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol

* NY Daily News: ”Dangling from overhead handrails, she lowered herself on a male rider, who eagerly accepted a lap dance. [...] ”They won because sex in a public place always sells,” said Darren Niermerow …”

Tipstack: Ing. Sven-Olof Bengtsson-Svensson-Lundin.

Skicka bråkiga utomlands

Arbetslösa ska värvas till försvaret. Det är arbetsförmedlingen som ska leverera soldater och sjömän. Ingen skall tvingas att ta värvning. Än så länge. Men den som tackar ja kan inte tacka nej till utlandstjänstgöring.

I grunden är det bra att drägget på gatorna skickas utomlands så att de inte kan ställa till med upplopp. Situationen i Tunisien visar vad som kan hända med arbetslösa unga män som inte får ”rasa av sig”. Presidenten fick fly för att de ”arbetslösa” gick ut på gatorna.

Men det FINNS ju jobb i Tunisien, bara man VILL.

Generellt sett bråkar människor ofta i sydligare länder, och då räknar jag förstås in södra Europa (tänk på Grekland och Frankrike nyligen). Men hur vet man om ett land är våldsbenäget eller inte?

Jo, de tänker ”tvärtom”, och då anser de att det är bättre att bråka än att komma överens.

Jag lärde mig ett enkelt knep av en lärare i folkskolan för att ta reda på om ett folk tänker ”tvärtom” eller inte. Och det är att titta i vilken riktning titlarna på bokryggarna går.

Ttta på denna bild med svenska böcker och på denna på engelska böcker. Jämför med franska böcker (baksidan upp här) och spanska böcker.

Ser ni skillnaden? I ett sansat land går titeln på ryggen neråt om man ställer boken rätt i bokhyllan. I ett bråkigt land går den uppåt. Metoden fungerar generellt, men givetvis måste man också ta hänsyn till om befolkningen är muslimsk – då väger det tyngre än riktningen på titeln.

William von Pamp

Tipstack (försvaret): Love Amcoff.