Kan (SJ)älv!

(S)J försenade infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd (M), rapporterar SvD och DN och Aftonbladet. Tåget hon tog för att tala om infrastruktur på Transportforum i Linköping var så försenat att hon tvingades byta till bil.

Det blev statsrådsbil körd av Säpo. Av detta drar Elmsäter-Svärd följande slutsats:

En tolkning jag gör av det är att om man är tillräckligt envis, vill och kan, kommer man alltid fram till målet.

För nog är det så att mycket av tågresenärers oförmåga att komma i tid beror på brist på envishet och vilja. De väljer att lita till socialistiska transportformer när de skulle kunna ta bilen.

Om alla människor var lika duktiga, envisa och hade en sådan vilja som Elmsäter-Svärd så skulle de aldrig vara försenade, även om de tog tåget. Men Mona Sahlin bör ändå be om ursäkt för det inträffade, eftersom det skedde på grund av försummelser under S-regimen.

Ett positivt förslag skulle kunna komma ut av denna incident. Ge SJ:s kunder möjlighet att ha beredskapsbilar redo, som följer tågen. Om tågen då är försenade finns beredskapsbilen redo att ta resenären den sista biten till målet, var tåget än tvingas stanna. Inför ett TUT-avdrag.

Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol

Alk(is)fåglar

Arkansas var först med 3.000 döda koltrastar. Sedan kom Baton Rouge med 500 döda fåglar, Falköping med uppemot 100 döda kajor och Faenza i Italien med 8.000 döda duvor.

Och nu massdöd av starar i Constanta i Rumänien.

Vänstertidningen Aftonbladet blev upphetsad över att ha hittat en riktig publikdragare, döda djur lite här och var, som dessutom stämde överens med vänsterns undergångsfantasier. Foliehatt på.

Men som Katy Fining påpekade på dessa sidor 4 januari så dog fåglarna i Arkansas av missnöje. Inte heller förvånar det att fåglarna i Rumänien dog av fylleri. De hade ätit pressade vindruvor och uppnått en så hög alkoholhalt i blodet att de trillade av pinn.

Sensmoralen är att djur lika lite som människor är passiva offer för ”större skeenden” som vänsterkommunister vill göra gällande.

När det därför i (S)R larmas om att alkfåglar ”minskat katastrofalt längs norska kusten” på grund av påstådda klimatförändringar så vet vi att det handlar om forskares socialistiska ryggmärgsreflex: det är någon annans fel, ”systemets”, inte individens.

Forskarna får faktiskt sansa sig lite efter larmrapporterna och sluta söka braskande anslagsökande rubriker i Aftonbladet. Vi vet att det inte kan stämma att fåglar blir ”stressade”, eftersom stress är en modediagnos. De har i stället gjort egna val som lett till sjukdom och död. Och vi vet att många fyllkajor gör valet att äta sig dödsfulla på druvor.

Låt inte vänstern lura dig att tro på dess älsklingsprojekt ”klimatförändringarna”. Det handlar inte om några ”större skeenden” utan om livsstilsval bland enskilda fåglar.

Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol