Det sägs att text, alltså tecken som vi ser i böcker, tidningar, tidskrifter, brev, reklam, text-tv och allt vad det heter, står för Framtiden. Men jag har sett Framtiden, och i den är alla människor närsynta.
Text förstör våra förfäders sätt att tala: ansikte mot ansikte, så som vi gjort sedan Moder Jord var ung och hennes jord ännu doftade mustigt i våra näsor. Elisabet Höglund är en av dessa moderna människor, som skriver artiklar i tidningar och har skrivit flera böcker. Brev skriver hon också, i stället för att tala med människor.
Elisabet Höglund använder också elektroniska medier för att tala till folk, som hon inte känner. Hon uppträder i radio, på tv, på Internet. Men hur kan jag lita på vad hon säger, när hon inte vågar visa sitt ansikte för mig, så att jag ser att hennes ord är sant?
Hon skulle åka runt på torgmöten och hålla föredrag för folket. Utan mikrofon, bara hennes egen röst skulle nå folks hjärtan.
För allt fler människor sitter där med blicken djupt inborrad i böcker och tidningar. De lever i en falsk värld. Hur kan man veta om tecken på ett papper ljuger eller talar sanning?
Dessa människor kan inte jaga buffel, de kan inte döda fienden, som småbarn är de, duger bara till att läsa, läsa. I stället för att läsa vad de stora ledarna gör i tidningar så skulle de gå ut i verkligheten. Då blir de del av verkligheten och känner vad som händer i samhället. Mina vänner säger att den stora Alliansen i ert land gjort alla människor lyckliga och rika. Jag vet att de talar sanning, men i era tidningar kan det stå falska saker.
Att tala med människor gör en man till en stor ledare. Även kvinnor kan bli stora ledare, om de är gamla eller inte kan få söner.
Böcker och tidningar håller på att böja fel den vita människan och även många av oss andra som de vita tvingat att bli alfabeter. Den vite mannen som försökte döda en stor vit kvinna i det mäktiga landet Arizona hatade oss som inte kan läsa och skriva. Tecknen gör människor hatiska.
Andra alfabeter blir vridna fel på ett annat sätt. Som den vita kvinnan som ni kallar Emily Dickinson, men som vårt folk kallar Talar-bakom-dörren.
Emily Dickinson var först en vanlig ung kvinna, med ett gott bäcken som kunde föda starka söner som skulle ta många skalper, stjäla många hästar. Men sedan började hon skriva dikter och talade med sina vänner med brev. Hon lämnade snart inte alls sin gård. Sedan lämnade hon inte sitt hus. Till slut pratade hon bara med människor dold bakom en öppen dörr.
Tecknen på papperen hade gjort hennes tankar vridna. Hon kunde inte längre tala med folk ansikte mot ansikte.
Helst skulle jag inte vilja att mina ord skrevs ner på det ni kallar Badlands Hyena, men som vårt folk kallar Coyote-i-det-dåliga-landet. Men jag gör det för att väcka er innan det är för sent. Bränn era böcker, tidningar, manualer, garantibevis, kvitton, bankböcker, aktiebrev. Gör er av med era maskiner som låter er se och höra tecken som förvillar.
Ni vita människor har förstört era tankar med texterna. Låt inte Elisabet Höglund lura er att läsa fler av hennes ord.
Vackra-igelkotten-jagar-kråka, indian
Not: denna text dikterades för Badlands Hyena.
