Apoteksavregleringens frihet

Apoteksmarknaden avreglerades. Det var en fantastiskt reform som innebar ett utträde ur den klubb där Nordkorea och Kuba är medlemmar.

Först märkte jag att det dök upp fler apotek. När jag gick till apoteket kunde jag från dörren titta på det andra apoteket längre bort på gatan, med samma sortiment och samma öppettider.

Sedan märkte jag att vanliga livsmedelsbutiker började sälja receptfria mediciner. Så nu behövde jag inte gå tre minuter till det andra apoteket för att ha ett val, jag kunde gå in i livsmedelsbutiken som låg några dörrar bort. Där sparade jag en minut.

Slutligen märkte jag att även min videouthyrare hade receptfria mediciner, i en automat. Videobutiken låg ännu närmare än livsmedelsbutiken.

Jag förstår inte hur man klarade sig förr i tiden – innan avregleringen – med bara fyra apotek inom fem-tio minuters gångavstånd från varandra.

Slutsats: friheten har ökat dramatiskt. Och jag talar om verklig frihet. Det är den här friheten som Alliansen ville ge oss. Hurra.

Klaus-Dieter Fliik

Butterhet hotar trygghet

Psykundersökning av myndighetspersonal ska genomföras i USA, uppger SVT, SvD, DN, Sydsvenskan och Aftonbladet. Efter avslöjandena av WikiLeaks vill Vita huset undvika framtida läckor genom att låta psykiatriker utvärdera anställdas pålitlighet.

Butterhet och ”relativ lycka” ska bedömas.* Den som inte är lycklig blir alltså misstänkt.

Testerna är en bra reform och ett nytt steg i kampen för tryggheten. Men psykiskt instabila människor kan finnas inte bara i myndigheter utan i hela samhället. Därför är det bara naturligt att alla medborgare bedöms av psykiatriker.

Företag gör klokt i att föregå med gott exempel och undersöka anställdas relativa lycka. Är man inte lycklig på sitt jobb ska man givetvis inte vara där. Det är att bry sig om människor.

Om Volvo Powertrain regelbundet psyktestat sina anställda skulle de inte ha hävt ur sig psyksjukt babbel som ”En dag kvar av veckan på detta dårhus” och liknande på Facebook.

Arbetslösa bör uppmanas att träna bort sin butterhet och att öka sin lyckokänsla. I annat fall riskerar han eller hon att bli av med a-kassan. Försörjningsstöd kan knappast heller bli aktuellt. Väljer man att ingå i riskgruppen buttra olyckliga kan man inte räkna med att samhället ska ställa upp.

Nedslagna och buttra personer bör också få högre skatt, lär en centerpolitiker ha föreslagit. Bra där! Butterhet innebär kostnader för samhället och minskar tillväxtens fulla utveckling, och då är det självklart att man får betala.

Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol

* Ur Vita husets pm: ”* Använder ni psykiatriker eller sociologer för att mäta: -Relativ lycka som sätt att mäta pålitlighet? -Nedslagenhet eller butterhet som ett sätt att mäta avtagande pålitlighet?”

Tipstack (Volvo Powertrain): Ing. Sven-Olof Bengtsson-Svensson-Lundin.