Centern lägger nu fram allt fler intressanta förslag. Stefan Hanna är ett av de ledande namnen inom svensk idédebatt idag, så lysande att jag inte kan finna ord att beskriva honom. Och nu föreslår Maud Olofsson att elever ska få sätta betyg på sina lärare.
Att Västvärldens rikaste parti även har den högsta andelen genier förvånar inte. Det känns som att det äntligen är något som “lossnat” i Centerns hjärna, så att idéerna sprutar ut utan hinder.
Aningar om detta fick vi först när Centern började komma med paradoxala uttalanden: antalet valar blir fler om valjakten utökas, kärnkraftverk blir ännu svårare att bygga om det tillåts, och så vidare. Så kan endast de skarpaste hjärnor tänka.
Och nu briljerar alltså flera av partiets lysande stjärnor i tankerymden, och ljusvågorna lyser upp vårt mörka, genomsossefierade land.
Att elever ska få betygsätta lärarna är inte mer än naturligt. Eleven är trots allt kunden på kunskapsmarknaden och har rätt att kräva den kunskap han eller hon önskar. Jag förutsätter att systemet gäller även på de lägsta årskurserna och i förskolan!
Även ett- till sjuåringar måste få vara med och bestämma lärarnas löner – inte något dumt fackförbund som bara vill roffa åt sig makten.
Det är lätt att tänka på väljare och politiker här, fast det omvända förhållandet råder. Väljarna “sätter betyg” på politiker, och den mest populäre blir vald. Det kan jag tycka är av begränsat värde, eftersom det mest innovativa partiet, Centern, nu ligger och dallrar på riksdagsspärren.
Politikerna borde också få sätta betyg på folket. De som sköter sig bäst får högst betyg, och de som sköter sig sämst får lägst betyg – de som kryssar i fel på provet (valsedeln). Högst skatt får givetvis de som har lägst betyg.
Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol
Tipstack: Reinfeldts Hund.
Varför begränsa sig till lärare?
Små barn är ju en mycket viktig konsumentgrupp som agerar konsument genom sina föräldrar.
Därför bör man snarast optimera marknadssystemet genom att införa föräldraval, så att varje barn får optimala föräldrar.
Ja redan på BB kan man låta föräldrarna ta med sig hem det barn som ler gladast mot dem, och därmed har störst chans att få föräldrarna att köpa varor åt dem.
Ungefär så brukar fredrik och filippa berätta att det gick till när de valde Mig på kenneln utanför hägernäs. Men Vi vet ju…
Fick en utmärkt ide från Brecht. Om inte politikerna i Centern är nöjda med folket kan dom väl upplösa det och välja ett nytt.
Jag skulle fått alla rätt! – t.o.m. från lärarna – de själva skulle fått underkänt, alla utom en. Sen säger dom att jag varigt störande/jobbig när jag bara vet bättre än dom
Jag får högsta betyg på allt, annars är det lärarens fel.
Bara en gång har brorsan hotat en lärare för att jag skulle få rätt betyg. Annars är jag felfri.
Mina lärare skulle inte få bra betyg, det kan jag säga.
Om det inte vore för den usla lönen skulle jag blivit politiker.
Rätt tänk men fel tänkt.
Att politikerna sätter betyg på sina väljare är en gammal fin tradition som bl.a. Marit Paulsen visade prov på med i samband med EMU-valet, där hon noterade att det var ett stort demokratiskt problem att folket och politikerna tyckte så olika, och att den viktigaste uppgiften var för politikerna att få det dumma folket att tycka rätt. Gärna om man kunde få en auktoritet talade om för folket vad de skulle tycka.
Men en koppling till skatten? Det är ju välkänt att “en man, en röst” är ett gammalt bolsjevikiskt slagord med anor ända från 1700-talet.
Det enda demokratiskt acceptabla är att rösträtten är differentierad, och att de med den största “politiska mognaden”, förfogar över fler röster. Och vilka kan vara mer kapabla att bedöma “politisk mognad” än politiker och politiskt utsedda byråkrater, som ju de facto är experter?
Nåja, skatter är ju ingen rolig väg att vandra.
Nej, avdrag ska det vara:
ett fetlagt spetighetsavdrag
för den som sund och spinkig är.
Och ett annat mått än BMI,
som inte pekar finger åt de små och trinda.
För den som rund är i figuren, som Tant Mård,
må radien mätas förr än längden.