Människor. Vad ska vi göra av de myllrande massorna, råmaterialet som Marknaden använder för sitt självförverkligande? Vi får på tankesmedjan Limbo ofta frågor om befolkningsexplosionen.
Vill vi till exempel genomföra Djingis Khan-planen? Vi skrev om denna plan 27 januari. Den innebär användning av kemiska och/eller biologiska stridsmedel för att reducera jordens befolkning så att planeten räddas från global uppvärmning (vilket vi inte tror på) alternativt för att säkra råvarutillgångar till genuint demokratiska länder som USA.
Nej, vårt mål är att jordens befolkning ska öka lavinartat. Råmaterialet (människor) föds upp och placeras i jättelika höghus – ungefär som hönshus, fast på höjden.
På detta vis kan man sträva mot målet 200 miljarder människor på jorden – därefter kan vi förhoppningsvis kolonisera andra planeter (människor som föds upp i skyskraporna vänjer sig vid utrymmet och kan därefter skickas iväg i flergenerationsrymdskepp mot stjärnorna).
Planen är inspirerad av den utopiska romanen The World Inside (Innervärlden) av Robert Silverberg:
War, starvation, crime and birth control have been eliminated. Life is now totally fulfilled and sustained within Urban Monads (Urbmons), mammoth thousand-floor skyscrapers … [...] Each building can hold approximately 800,000 people …
The Urbmon population is supported by the conversion of all of the Earth’s habitable land area not taken up by Urbmons to agriculture. [...]
The Urbmons are a world of total sexual freedom where men are expected to engage in “night walking”; it is considered a crime for a woman to refuse an invitation for sex.
Tilläggas kan att invånarna i husen aldrig lämnar dem. Silverberg skrev inte om dataspel och virtual reality, men det är vad man ägnar sig åt förutom sex.
Denna vision har vi ingående diskuterat med Stureplanscentern (det är ingen slump att de alltid talar om skyskrapor). Detta är alltså tankesmedjans önskade framtidsscenario.
Klaus-Dieter Fliik