Legalisera incest

Incest kan bli lagligt i Schweiz, uppger Sveriges största socialisttidning. Parlamentet har lagt fram liberaliseringsförslaget.

Schweiz har länge varit ett av mina favoritländer. Efter att jag tvingades fly från Syd africa och avbryta mina experiment (se Brain BoringLimbo förlag) där tillbringade jag en tid i Schweiz, badade i Lac Majeure och musicerade. Återvänder då och då till landet och funderar på att emigrera.

Musicerade? frågar ni säkert. Ja, i min ungdom önskade jag alltså bli musiker; snart hoppas jag på att mina barn ska kunna återuppta min karriär. Stränginstrument handlar det om, fr. a. banjo.

William von Pamp

Utan armar, utan p-tillstånd

Marie Wikström saknar armar, men kan bli av med sitt parkeringstillstånd på grund av regeringens tuffare krav. Hon måste då använda biljettautomat. Marie får stående i snön och kylan ta av sko och strumpa och använda fot och mun för att lägga i mynt.

Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) ”tycker inte att det finns skäl att se över lagarna”.

Vänsterjournalister presterar med andra ord återigen en snyftartikel. För jag förstår inte vad nyheten med artikeln är. Jag saknar själv inte några lemmar, men får ofta stå framför biljettautomaten i tunna skor. Det händer inte sällan att jag har armarna upptagna vid kassan och stoppar in ett kvitto i munnen ett par sekunder.

Det är vardagens påfrestningar och lidande vi alla lever med. Men idag väntar sig folk att staten ska ta hand om allt, från vaggan till graven – resultatet av den socialistiska enpartistatens kvävande omhändertagandementalitet.

Nu är det dags att civilsamhället får en större roll. Jag tänker på Fanny och Alexander, på farmor Ekdahls paradvåning med sina mjuka soffor, fina gardiner, kristallkronor, målningar och statyer. Farmor Ekdahl klarade sig utan socialtjänst och parkeringstillstånd.

Det är detta, arbetarklassens lilla värld, som vi bör återupprätta, ett opolitiskt privatliv där vi inte springer till media och klagar utan var och en sköter sitt. Skydda den privata världen från ismer och den statliga televisionens socialistiska pekpinnar.

Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol