Datorskrot och folkmord

Skadeglädje är den kristna dygd den kristne Göran Skytte ägnar sig åt i Svenskan. Skytte skriver om Socialdemokraterna som att de har en ”aristokrati” och om deras ”Alte Kameraden”, ett uttryck som förknippas med gamla nazister från andra världskriget.

Tidigare har Göran Hägglund (KD) sagt att Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet är som pest och kolera.

Men märkligaste utbrottet kommer ändå från Jasenko Selimović, tvåa på Folkpartiets riksdagslista i Göteborg. Under en debatt sänd i P1 (ca. 36 min. in i klippet) tar författaren Anita Goldman, vänstersympatisör, upp problemet med miljöförstöring och datorskrot.

Då händer något med folkpartisten Selimović. Han får tydligen för sig att han diskuterar med en hårdför bolsjevik från det gamla Sovjetunionen:

Jag har levt i det samhället som ni beundrar. [Anita Goldman:] Oj!

Selimović säger i sitt inlägg att vänstern vill ha ett samhälle ”utan äganderätt”; ”för er är det inte viktigt att förbättra människornas villkor, utan att lida”; jämlikhet är ett så överordnat mål ”att ni är beredda att försvåra för de svagaste”.

Sedan tar Selimović upp att motståndarlagets politik skulle leda till att det blir okej att utrota judar, den rika bourgeoisien, muslimer samt att rensa bort de oönskade.

Anita Goldman blir så upprörd att hon omedelbart lämnar debatten – och får applåder av publiken.*

Så långt har det alltså gått. Socialisterna är nazister, lika illa som rasister, och de är inte främmande för att börja utrota igen. Det tål att upprepas nu inför valet. Jag hoppas verkligen att Jasenko Selimović kommer in i riksdagen. Det skulle vara kul!

Klaus-Dieter Fliik

* Debatten i P1 visade sig efter att texten skrevs vara komprimerad och ger ett annat intryck än man får av en längre filmad sekvens från lokalen. Anita Goldman lämnar t.ex. inte debatten, med mera.

Alliansen inleder ny epok

Stämningen är extatisk när Alliansen uppträder, skriver Peter Kadhammar i Aftonbladet. Då Reinfeldt, Björklund, Olofsson och Hägglund framträder på Lunds universitet jublar studenterna och applåderar som på ”en sovjetisk partikongress” och ställer helt spontanta och oplanerade frågor som

Det arbete ni lagt ner under finanskrisen har onekligen gett er ett förtroendekapital inte bara i Europa utan i världen som helhet. Hur tänker ni förvalta detta förtroendekapital?

Kadhammar ser en ny epok randas, en epok av gedigen konservatism:

Det enda jag såg var en sal av unga människor, och tidsandan.

Samtidigt håller de unga på oppositionen. Bland 18-24-åringar säger nästan 50 procent att de ska rösta rödgrönt mot 41 procent för Alliansen, ”Varken Kristdemokraterna eller Centerpartiet skulle dock komma in i riksdagen.” Enligt SCB:s väljarbarometer i juni skulle bara 1 procent rösta på Centerpartiet.

Kadhammars beskrivning liknar den i DN om när Alliansen besökte Helsingborg;

”Det var ett tag inte helt olikt en rockkonsert när deras namn ropades ut: Fredrik, Maud, Göran” (bildtexten i papperskopian).

Jens Holm (V) fortsätter:

DN hade kunnat välja att det är heltidsanställda valarbetare som springer runt med plakaten och skanderar. Men det gör man inte, för DN har blivit Moderaternas mest lojala partimegafon.

Nej, jag var inte i Helsingborg, men jag var i Jakobsberg för två dagar sedan när Reinfeldt gjorde besök där. Det var rätt komiskt att se, faktiskt.

Man kan inte tvivla på att Alliansens framträdanden är äkta. Journalister skulle aldrig gå på propaganda nuförtiden - journalister var dummare förr i tiden, det är därför de lät sig luras när de besökte Sovjetunionen. Numera är journalister kloka och objektiva, det står i pressreglerna att de ska vara det.

Klaus-Dieter Fliik

Svenskans kalkoner

”Rödgröna kalkoner” radar Svenska Dagbladets ledarredaktion just nu upp och skjuter prick på. Höjdpunkter har varit förslag om att vegetarisk mat i Stockholms förskolor och skolor en dag i veckan och att Stockholm skulle inrätta servicestationer för cyklar.

Vad finns det liksom för poäng med servicestationer för cyklar? Nuförtiden? Är det någon debatt jag missat? Som gör att storstadsbor ska uppmuntras att cykla i stället för att ta bilen? Vad skulle det kunna vara?

Ja, varför skulle man vilja stödja cyklande? Om marknaden vill ha mer cyklister så kommer den att se till att de blir fler.

Men nu föreslår en vaken läsare till Claes Arvidsson att servicestationerna också borde utrustas med bröstpumpar.

För på cykelstationerna skulle det finnas cykelpumpar, och pump är ju detsamma som finns i bröstpump, som Lars Ohly (V) vill tvinga alla fäder att använda, på sig själva, när de tar hand om sina barn.

Det är en skarp kommentar av läsaren, och Claes Arvidsson tar effektivt kål på de rödgrönas stolleförslag med humor. Det är roligt, nästan lika roligt som humorprogrammet ”Elfte timmen” på SVT.

Men varför stanna vid bröstpumpar. Miljöpartiet skulle väl vilja ha pumpor på servicestationerna, för att alla ska vara vegetarianer.

Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol

Tack till Bill & Bull för länk till Johan Croneman.

Opinionsinstitutens kris

Alliansen leder i DN/Synovates nya mätning, skriver SvD, DN, Aftonbladet, Expressen. Detsamma säger Sifo, Synovate, Demoskop, Skop, Novus och United Minds i en lång rad undersökningar under sommaren.

”De sju systrarna”, som de kallas i folkmun, rivaliserar hårt inbördes men vill aldrig tycka något annat än de andra syrrorna.

Men tänk om De sju systrarna tagit fel.

Men opinionsinstitut visar inte fel, säger ni. De har aldrig och kommer aldrig att visa fel. Javisst. Men tänk om.

Vad skulle det innebära för opinionsinstitutens trovärdighet om valutgången blev en annan än de tvärsäkert förutspår? Dessa sju opinionsinstitut skulle brinna och krascha. Ingen skulle längre ha något förtroende för dem.

Om de rödgröna vann skulle det kanske innebära att folk blev uppsagda, att institut gick i konkurs.

Det är ett ansvar Mona Sahlin inte kan vika från. Sahlin får se till att inte slå mot dem som arbetar. Be om ursäkt för de förlorade arbetstillfällena och ett oläkbart skadat förtroende för opinionsinstituten om ni vinner valet, Mona Sahlin!

Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol

Ett ”antiparti” mot kolera

V och SD är som pest och kolera, anser Göran Hägglund (KD). Han kan inte välja mellan Ohly och Åkesson. Ohly står för en människosyn han inte kan förlika sig med;

En kollektivistisk människosyn där människor ses som precis likadana. Det leder till en uniform politik där man inte lämnar utrymme för individuella skillnader.

Vänsterpartiet vill bland annat att inkomstskillnaderna ska minska i samhället – men inte att alla ska ha exakt samma lön. Det har Lars Ohly nyligen förtydligat.

Det betyder alltså att Hägglund med ”individuella skillnader” menar ”riktigt stora ekonomiska skillnader”, och att ett mer jämlikt samhälle är att jämföra med ett rasistiskt samhälle.

Dessutom vill V att alla ska klä sig likadant, bo i samma slags bostäder, tala samma språk, lyssna på samma musik, sitta vid likadana köksbord, ha samma sexuella läggning, et.c. Värderingar som inte hör hemma i det Sverige vi känner sedan länge.

Vänsterpartiet är onekligen ett problem för vårt bräckliga samhälle.

Men professor Martin Peterson framför en elegant lösning i Expressen. Det är att bilda ett ”antiparti” som gör Vänsterpartiet maktlöst.

Det fungerar så att om V får 25 mandat, så avsätts lika många mandat till ett antiparti, som röstar tvärt emot V i varje fråga. På så sätt neutraliseras V och övriga riksdagsledamöter tar beslutet, och ingen behöver göra sig beroende av kolera- eller pestpartiet.

På så sätt hindras ett parti som anser att alla är precis likadana att regera. Om Göran Hägglund menar vad han säger måste han behandla SD och V likadant.

Klaus-Dieter Fliik

Centern (S)orterar

Centerns valreklam anpassas till olika grupper, skriver Aftonbladet. Grupper som ”Lågutbildade och äldre”, ”lågavlönade” och ”välbärgade villaägare” får olika material hemskickat.

Bor man i fel område bedöms man automatiskt som lågutbildad eller äldre, det vill säga att man tänker lite långsammare, har lite svårare att förstå. Då måste texterna vara skrivna så att … oj, nu känner jag att jag rodnar igen. Ja, det blir så där när jag skriver inför folk, jag vet ju att det är flera som läser det här. Just nu. Och så tappar jag tråden.

Centerpartiet har … åh, nu kom det tillbaka igen. Alla ögon som riktas mot just dessa rader. Just dina ögon tittar på det mina fingrar har gjort. Det är så pinsamt. Gu, vad pinsamt. Att du tittar just nu. Tittar här. Och här. Och igen.

Du bara tittar och tittar. Och ändå vill jag det. Vill bjuda in dig på en tittfest. Att titta på mina bokstäver, mina, MINA! Att stå här framme på internetscenen och du tittar på mig.

Så, nu känns det bättre.

Centern är verkligen ute och fiskar i grumliga vatten. Och vad är det för en röding de får upp? (Rodnar nu lite igen.) Jo, indelning av människor i ”grupper”.

Vi är alla individer. Det finns naturligtvis inga ”lågavlönade” som grupp. Ja, det finns Nils Persson, som har valt ett yrke med en lön som inte är lika hög som Fredrik Reinfeldts, men att kalla honom, Nisse, lågavlönad gränsar till socialism. Däremot är det sant att han är ganska dum, Nisse, eftersom han valt att vara fattig.

Att Aftonbladets läsare tycker att det är självklart att anpassa (rodnar) reklam efter målgrupp visar hur djupt den socialitiska DDR-mentaliteten sitter rotad i den svenska folksjälen. Det är bara i Nordkorea och på Kuba som folk delas in i grupper på det här sättet.

Gabriella Fisting

Barnens kött är finemang

Skolbarn ska tvingas bli vegatarianer, skriver Claes Arvidsson i Svenskan. Ja, det är faktiskt sant. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet motionerar om att endast vegatarisk föda ska serveras i Stockholms förskolor och skolor.

En dag i veckan.

Det får Arvidsson att gå i taket. Och mej med. Barn ska inte tvingas vara utan kött en enda dag i veckan. Då blir barnen tvungna att ta med matpaket till skolan, som Arvidsson skriver. Matpaket med kött. Så de överlever dagen.

Det är rent sosseförmynderi om skolan indoktrinerar barnen om ”sunda” matvanor eller matens påverkan på klimatet. Undervisningen ska hålla sig till klassrummet, inte spilla över till matsalen.

Tyvärr drar Arvidsson inte den logiska slutsatsen av sitt resonemang och kräver att barnen ska få välja hamburgare och pommes frites varje dag, och Coca Cola, om dom så vill.

Varför inte? Har han kvar någon kommunistisk vurm mot amerikanska företag? Låter lite misstänkt det där om barnen inte ska få cola varje dag om dom så vill.

Allvarligt talat, vem vill tillbaka till folkhemmets socialistiska köttbrist?

För vi åt 42 kg rent kött år 2004 mot 24 kg år 1960. Totalkonsumtionen har ökat med 26 procent. Från 2007 till 2008 ökade köttätandet med ytterligare 1,3 procent till 84 kilo per person.

Äntligen börjar vi tack vare marknadsanpassning närma oss den naturliga nivån för köttätande, den som vi hade i naturen och är balanserad för oss - men det vill socialisterna hindra. Barnen ska inte få vara fria.

Att föreslå minskad konsumtion är att slå direkt mot tillväxten och är en återgång till ett förlegat socialistiskt system, som havererat för länge sedan. Sluta plåga barnen, S och V! Be om ursäkt, Mona Sahlin!

Katy Fining

FP-M-nakenchock

Folkpartistisk kommunpolitiker bjöd på nakenchock, uppger NLT och Expressen. Mannen gick in naken till en inomhusbassäng med barn i 12- till 13-årsåldern. Framför skrevet höll han en plasthink och ropade ”det finns grejor kvar i hinken”.

Men det finns en naturlig förklaring till allt. Politikern var ansvarsfull eftersom det låg värdesaker i hinken och ville uppmärksamma eleverna på det.

Dessutom kan det inte uteslutas att det handlade om ett vad med eleverna, som det som riksdagsledamoten Fredrik Schulte (M) gjorde under ett besök på Tumba gymnasium i Botkyrka kommun. Enligt Elisabeth Biström lovade Schulte att ”streaka fem varv runt Tumba gymnasium” om patientavgifterna höjts av den borgerliga majoriteten.

Så är faktiskt fallet. Patientavgifterna har höjts.

Vi borgare håller ord. Det hör till vår uppfostran. Givetvis kommer Schulte hålla sitt ord. Och precis som med folkpartisten skulle det inte förvåna mig om de vänstervridna journalisterna smäller upp det som en nyhet när de bara utför sin plikt och står vid sitt ord, som redige män.

Klaus-Dieter Fliik

Maud – med desperation i blicken

Aldrig i livet sätter sig Maud Olofsson i en regering med Vänsterpartiet, sade Centerpartiets ledare i SVT:s partiledarutfrågning på tisdag. Lena Mellin hyllar som väntat denna borgerliga partiledare.

Jag börjar dock bli orolig för att sossemassan börjar se igenom Mellin – kommentatorer tycker att Olofsson var dåligt påläst, att hon inte kunde svara och en viss person, som ska få vara anonym, ansåg att hon genomgående såg desperat ut.

Men nej, Maud Olofsson vägrar ha något att göra med Lars Ohly och Vänsterpartiet. Däremot samarbetar hon gärna med kommunisterna i Kina, där 190.000 personer utan rättegång placerats i arbetsläger och där 10.000 personer om året avrättas.

Skillnaden är förstås, som Olofsson sade, att Kina är så kapitalistiskt. Där har ni kärnan.

Maud Olofsson har varit med i en kinesisk talkshow, sade hon vidare, men tyvärr hade nog fångarna i arbetslägren inte tillgång till tv. Annars skulle de ha kunnat lära sig något om innovation.

Centern är partiet som säger nej till kärnkraften genom att rösta ja till den, som vill skjuta vargar för att skydda vargarna och jaga val för att bevara valarna.

Dessutom tycker man att kommunister är vidriga. Tänk att kommunister på 1900-talet åkte till kommunistländer när folk fängslades och avrättades i stora antal. Skämmes! Aldrig ska vi glömma deras brott mot mänskligheten. Utom just nu, i Kina.

Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol

Gruvarbetaren på ärten

Gruvarbetare skickar tillbaka maten, rapporterar Aftonbladet. 33 gruvarbetare har suttit instängda i en månad i Chile.

Och en månad i sysslolöst utanförskap har redan påverkat arbetarna till det sämre:

De första två veckorna överlevde de på två skedar tonfisk och ett halvt glas mjölk om dagen.

Sedan har de börjat bli alltmer kräsna med maten och skickade till och med tillbaka en dessert för att det inte var tillräckligt gott. Och kravlistan växer.

Dessa gruvarbetare måste räddas snabbt, innan de blir helt förstörda. Då återstår inget annat än att skicka dem till Sverige, det enda land där sådana later tolereras.

NÄR ska människor – alltså de som inte lyckats och har en hög inkomst och en förmögenhet – förstå livets VÄRDE? Det är inte överflöd!

När fildelningsdebatten pågick som hetast påpekade branschföreträdare att den fria tillgången till musik devalverade dess värde, det vill säga att ungdomar inte skulle kunna njuta av den lika mycket när den rann som vatten ur en kran. Branschen bekymrade sig mitt i striden för ungdomarnas njutningsnivå.

Just njutningsaspekten talas det förvånansvärt lite om när det gäller borgerlig politik. Genom att kämpa lite mer kommer folk att njuta desto mer. Musiken kommer att låta bättre när CD-skivorna är dyra att köpa, maten smaka bättre om man för det mesta bara har råd med det billigaste, et.c.

Humanismen inom nyliberalismen gör att vi vill öka människors njutning.

Skattesänkningar är en kompensation för oss välavlönade och förmögna som aldrig kan nå denna njutning på grund av brist. Det är en rättvisefråga.

Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol

Tack till Kalle O’Cain för nyheten om gruvarbetarna.