Demokratin i EU stärks

Dra in rösträtten för länder som bryter mot EU:s budgetregler, föreslår Frankrikes president Nicolas Sarkozy och Tysklands förbundskansler Angela Merkel enligt DN.

Nästa steg i utvecklingen av världens mest demokratiska organisation är alltså att dra in rösträtten för medlemsstaterna.

Ja, så här fungerar faktiskt demokrati. Ställer man inte upp på de gemensamma spelreglerna så blir man av med rösträtten.

Men vad hjälper det att dra in rösträtten efter att ett land brutit mot reglerna? Mer effektivt vore förstås att göra det preventivt. I avskräckande syfte kan man genom slumpen välja ut länder (utom Tyskland och Frankrike) som tillfälligt förlorar sin rösträtt.

Det är något som kommer att få alla medlemsstater att tänka efter både en och två gånger.

Klaus-Dieter Fliik

Nu vill Centern öka koldioxiden i atmosfären

Mängden koldioxid i atmosfären bör öka, tycker Centerpartiet och miljöminister Andreas Carlgren (C). Han och hans parti har nämligen drivit på ett förslag om att tillåta jakt på val.

(Kanske går Alliansen emot hela EU (utom Danmark) helt gratis, för vi tror ju inte att man låtit sig mutas av Japan, som på det sättet köpt stöd i fattiga länder för sin valjakt.)

Att döda val ökar nämligen direkt mängden koldioxid i atmosfären, rapporterar forskare vid Flinders University i South Australia. Kaskelotvalar i Antarktiska oceanen släpper ifrån sig avföring som blir näring för fytoplankton, som tack vare detta absorberar 400.000 ton koldioxid årligen:

Lavery said that without whaling there may have been 120,000 sperm whales in the Southern Ocean and around two million tonnes of carbon may have been removed from the atmosphere each year through this process.

Ja, det må så vara. Men behjärtansvärda projekt som att bevara ”biologisk mångfald” och att ”minska mängden koldioxid” i atmosfären för att det ”hotar vår civilisation” måste ställas mot mänskliga behov.

Nämligen valfriheten för japaner att välja att äta valkött så länge valarna finns kvar.

Vill ni möta de japanska barnens blick? frågar jag den rödgröna röran, speciellt miljöpartister och andra som inte gillar tvål och vatten men desto mer ”tyrkiska cigaretter”. Vad säger ni till de japanska barn som inte får smaka valkött? Nej just det, nu blev det tyst …

Klaus-Dieter Fliik

Besvara – ta avstånd – be om ursäkt

Den rödgröna oppositionen måste nu sätta sig i skolbänken. Det är verkligen hög tid. Den har fått en rad uppgifter som måste uträttas innan den politiska debatten kan gå vidare. Det handlar om att besvara – ta avstånd – be om ursäkt.

Vi väntar fortfarande på ett gott utförande av uppgifterna!

Besvara
De rödgröna måste besvara hundra frågor som Alliansen har ställt! De flesta av frågorna är seriösa, men givetvis ska även de oseriösa besvaras! Inom den av oss fastställda tiden!

Ta avstånd
Lars Ohly måste ta avstånd från våldsvänstern! Maria Wetterstrand och Peter Eriksson måste ta avstånd från Greenpeace! Grön ungdom måste ta avstånd från det gröna våldet! Lars Ohly måste ta avstånd från kommunismen! Vänstern måste ta avstånd från Kuba!

Lars Ohly måste ta avstånd från Torbjörn Björlunds (V) förintelsekommentar! Mona Sahlin måste ta avstånd från Ilmar Reepalus (S) uttalande! Vänstern måste ta avstånd från antisemitism!

Be om ursäkt
Mona Sahlin bör be svenska muslimer om ursäkt! Mona Sahlin bör be judarna i Malmö om ursäkt!

Vi väntar på svaren på de hundra frågorna, som skall inlämnas korrekt ifyllda, i god tid innan valet. Vi väntar också på att de rödgröna ska ha tagit avstånd och bett om ursäkt innan vi kan ge dem tillåtelse att forsätta. Skäms!

Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol

SCB: 20 % av svenskarna emot fred

EU:s president Herman Van Rompuy har varit självkritisk, uppenbarar Annika Ström Melin i DN. ”Vi var inte medvetna om de underliggande problemen” med euron, har han sagt, vilket enligt Ström Melin är ”ett anmärkningsvärt uttalande”.

Jag kan bara säga wow. WOW! Det är stort. Att medge att det finns problem skulle inte kunnat ske om EU inte varit världens mest demokratiska organisation.

Men fortfarande finns det i vårt land många demokratihatare. Enligt SCB är nu 60 procent av svenskarna motståndare till euron. 56 procent är ”i huvudsak” för medlemskap i EU men 20,3 procent är emot.

Smaka på den siffran. 20,3 procent är en större grupp än de som röstar på något svenskt parti utom Socialdemokraterna och Moderaterna. 20,3 procent är dessutom en ökning från november 2010. Andelen som är osäkra har ökat långsamt men säkert ända sedan 1996.

Vi vet att Sverigedemokraterna kan komma in i riksdagen. Vi vet att antisemitismen genomsyrar det svenska samhället, att öppet prata om sitt judehat är numera lika vanligt som att prata om vädret. I det stinkande bottenslammet av folkgyttjan fortfar träskbananer att säga ”negerboll”.

Och nu får vi veta att 20,3 procent hatar demokratin.

Vi ska inte fråga oss om vi ska ha en ny folkomröstning. Vi ska skyndsamt registrera extremister som vill avskaffa demokrati och starta världskrig. EU är ett fredsprojekt.

Klaus-Dieter Fliik

Vi kräver svar på 10.000 frågor

Hundra frågor ställer Alliansen till den rödgröna oppositionen, uppger DN, Expressen och Politikerbloggen. Men räcker hundra frågor?

Vi har på tankesmedjan Limbo samarbetat med andra liberala tankesmedjor och tagit fram en lista på 10.000 frågor till de rödgröna, som vi förväntar oss att de besvarar. Listan är lite ”elakt” inspirerad av Thore Skogmans ”Tiotusen röda rosor”.

Men rosor har taggar …

Notera att vi varken tänker ta reda på vad oppositionen vill från deras partiprogram eller webbsidor, eller lyssna på svaren.

I förra valet ställde vi på tankesmedjan också frågor, men det var samma fråga 10.000 gånger i stället för 10.000 frågor en gång var. Frågan då var ”när kommer jobben?” Vi ringde helt enkelt upp Socialdemokraternas partikansli och upprepade ”när kommer jobben?”. Om telefonsvararen var på läste vi in frågan på bandet.

Genom att bara upprepa ”när kommer jobben? när kommer jobben? när kommer jobben? när kommer jobben?” tio tusen gånger utan att lyssna på svaren bröt vi, tillsammans med Alliansens fyra partiledare, ner Göran Persson. Han började hänga med huvudet och då såg alla att han var en L-O-S-E-R! Ha, ha.

Planen är nu alltså att bryta ner Mona Sahlin genom att överösa henne med en massa olika frågor.

Och vad består den röda marsipanrosen som kröner vår 10.000-frågors tårta-på-tårta då av? Jo, ett krav på att Mona Sahlin ber om ursäkt.

Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol

Storebror Scan

Kroppsskanning på offentliga platser införs i Italien, skriver DN. Hittills har skanningen ägt rum på flygplatser, men nu ska den flyttas ut till järnvägsstationer och alla platser där terroristattentat är tänkbara.

Kanske är jag inte den ende som ser det problematiska med skanning på offentliga platser. Att utvalda personer skannar andra personer är givetvis nödvändigt. Men inte tillräckligt.

Har du packat väskan själv? Har du haft uppsikt över väskan hela tiden? Det är frågor man kan möta när man reser och som antyder att någon annan kan lägga saker i ditt bagage, utan att du vet om det.

Men du vet kanske inte själv vad du packar.

Hur ofta har vi inte lite till mans lagt nycklarna i kylskåpet och sedan försökt låsa dörren med en tomat? Du som jag är säkert med om något liknande minst ett par gånger om dagen, om vi ska vara ärliga. Och då är det förstås lätt att råka packa ner knivar, pistoler och fyrverkerier i väskan av rent misstag.

Vi måste alltså börja skanna oss själva. Installera privata kroppskannrar vid våra ytterdörrar, så att vi vet att vi inte tar med oss fel saker ut.

Kalla skannern Storebror Scan för att anknyta till populära varumärket Mamma Scan. Det är något speciellt med riktig hemgjord skanning.

Fredrik ”Flipper” Filén

Mosa Maria

Maria Wetterstrand ska krossas, rapporterar DN och Aftonbladet. Alliansen vill oskadliggöra det populära språkröret för Miljöpartiet.

Det avslöjar Per Gudmundson, ledarskribent på Svenska Dagbladet (delvis statsfinansierad tidning). Enligt en nyutkommen bok har Gudmundson sagt att hans chef P J Anders Linder givit ledarskribenterna order om att angripa Wetterstrand. Order som kommer från chefen själv:

Gudmundsson säger också i boken att ”det finns kontakter mellan Anders Linder och regeringskansliet”.

Varken Gudmundson eller Linder har dementerat nyheten i Svenskan, vilket man hade kunnat vänta sig.

Det här är ju helt otroligt! Socialisternas fräckhet är häpnadsväckande. Vi vet att Socialdemokraterna ringer runt till landets redaktioner och kräver att de ska samarbeta för att mosa statsministern, det har ju Fredrik Reinfeldt själv avslöjat.

Och nu lyckas de alltså få medierna att skriva osanningar om att det skulle vara Moderaterna som kontaktar redaktioner för att ställa fel frågor.

Nu måste Socialdemokraterna lägga korten på bordet. Vem är det som styr denna kampanj, vem är de hemliga finansiärerna? Vilka smutsiga knep kan vi vänta oss härnäst, dataintrång i motståndarsidans intranät, eller vad!

Klaus-Dieter Fliik

Kvi(C)ksilverpartiet som trollade

Kvicksilver oroar ledarskribenten Tommy Hammarström i Expressen. Inte minst det som finns i Göran Hägglunds (KD) hår och som gör att han riskerar neurologiska skador.

Hammarström hyllar miljöminister Andreas Carlgren (C) som vill totalförbjuda ämnet i hela EU. För koncentrationerna av kvicksilver ökar fortfarande

i markytan och i organismerna, vilket beror på diffusa utsläpp från framförallt koleldningen.

Som näringsminister Maud Olofsson (C) ser till att öka. Hon hyllar ett statligt företag (!), nämligen svenska Vattenfall, som köpt upp nederländska Nuon (i stället för att använda pengarna till att till exempel sänka elpriserna). 95 procent av Nuons energiproduktion består av kol och gas. Dagens Nyheter påpekar att

Vattenfall räknar med att investera runt 200 miljarder kronor de närmaste fem åren för att växa. Det målet lär knappast nås med vindsnurror eller solceller. Lars G Josefssons shoppingmönster tyder snarare på att ytterligare en massa miljarder kommer att plöjas ned i fler köp av europeiska kolkraftverk för att komplettera nyförvärvet Nuon, men också verksamheten i Tyskland.

Och sedan försöker Vattenfall minska kolkraftverkens produktion för att kunna minska sina vinster, ha ha.

Trollerikonstnärer arbetar med att avleda uppmärksamheten. Carlgrens prat om att förbjuda kvicksilver precis samtidigt som hans regering och parti bidrar till att öka utsläppen av kvicksilver är en skicklig strategi. Centern och Alliansen är svensk politiks hittills största trollerikonstnärer, och jag säger det med den djupaste respekt.

Klaus-Dieter Fliik

Renare hav utan val

Mutor ska garantera Japan stöd för valfångst, rapporterar DN. Fattiga länder erbjuds bistånd i utbyte mot en ja-röst i Internationella valfångstkommissionen, IWC.

Andreas Carlgrens (C) och den svenska regeringens plötsliga ställningstagande för valjakt beror förstås inte på mutor eller erbjudande om ”fina flickor” vid besök i Japan. Carlgren skulle knappast ta emot ”fina flickor”.

Nej, för att förstå den svenska inställningen måste vi gå tillbaka till 1968. Trettonåriga Maud Olofsson ligger i sin säng på gården Högbyn utanför Örnsköldsvik och löser världsproblemen.

Som hur vi ska rena våra nedsmutsade hav.

Jag kunde vara otroligt orolig. Jag tyckte att vi levde bra och skyddat, men så insåg jag att det fanns något därute som hotade och förstörde.

Vad var det som oroade? Tanken på valen.

Eller snarare, på valens avföring, storleken därav. Det var en oro över avföring som släpptes helt orenad ut i havet. Det kunde kanske vara fast avföring, eller vid magproblem diarré. En blåval släpper ur sig minimum två procent av sin kroppsvikt i vattnet varje dag.

Det är tre ton.

Och blåvalen är inte den enda. Kaskelotvalen kan släppa ur sig avföring på hundra kilo åt gången. Med tanke på valarnas storlek och antal har all deras avföring samma effekt på haven som om alla barnen i en simbassäng gjorde sina behov i den. Samtidigt.

Det är ofräscht. Ohygieniskt. Osunt. Osvenskt.

Så 2010 kunde Maud Olofsson äntligen ta tag i problemet hur man renar haven och ge sin partikamrat Andreas Carlgren i uppdrag att, av en ren slump samtidigt som Japan mutar olika länder, lobba för att tillåta jakt på val.

Gabriella Fisting

Maud Olofssons gröna drömmar

Maud Olofsson porträtteras i ett utmärkt reportage i DN. Redan som liten tänkte Centerpartiets blivande ledare på miljön och var långt före sin tid, ett engagemang som lett till dagens gröna Center:

När Maud Olofsson  var tretton år kunde hon ligga i sin säng på kvällarna hemma på gården Högbyn utanför Örnsköldsvik och oroa sig. Sällan över djuren i ladugården eller över saker som hon önskade men familjen inte hade råd med. Nej, hon oroade sig över ozonskiktet.

Året var alltså 1968 när Maud Olofsson, född 1955, var 13 år. Hon var långt före sin tid. 1974 kom den första larmrapporten om ozonskiktet. Forskarna som upptäckte CFC -föreningars påverkan på ozonskiktet fick Nobelpriset 1995. Ozonhålet upptäcktes först 1985.

Det måste vara en olycklig formulering av DN:s reportrar, tänker vän av ordning, ett slarvfel. Men Expressen ringer Olofssons stab, som säger att partiledaren kan ha varit 16 år när hon gjorde sin upptäckt – 1971 alltså.

Ja ja, 13 eller 16, poängen är att Maud Olofsson var först med att inse risken för ozonskiktet, som ledde till att hennes parti nu är Sveriges gröna röst nummer ett. När vi tänker på ord som ”center” och ”central” tänker nog de flesta av oss på färgen grönt.

Det var också vid 13 års ålder som Maud Olofsson låg i sin säng och tänkte på valarna och hur de hotar mänskligheten. Men det dröjde till 2010 innan hon kunde ge miljöminister Andreas Carlgren (C) i uppdrag att lobba för kommersiell valfångst.

Valar kan äta människor, och Maud insåg att många tonåriga flickor skulle vilja segla ensamma på haven i framtiden. Flickor som kunde bli uppätna av valar. Utan tvivel tänkte Maud på berättelsen om Jona i valfiskens buk, hennes mor Ingegärd Olsson var ju aktiv i kyrkan.

Säger Maud Olofsson:

Jag kunde vara otroligt orolig. Jag tyckte att vi levde bra och skyddat, men så insåg jag att det fanns något därute som hotade och förstörde.

Detta något var alltså valarna, ofta kallade ”havens vargar”.

1968 var det knappast någon som oroade sig för Naturskyddsföreningen, grundad 1909. Men återigen var Maud Olofsson, där uppe under stjärnorna i Västernorrland, på gården Högbyn, först med att undra över föreningens motiv.

Och 2010 kunde hon äntligen komma ut med sin kritik över att föreningen kritiserar regeringens miljöpolitik. Misstankarna var slutligen bekräftade, föreningen var var i maskopi med vänstern.

Kvällarna saknade sannerligen inte sina orosmoment för Maud Olofsson då 1968, ett avgörande år för hennes begynnande miljöengagemang. Förutom det som redan nämnts oroade hon sig över kärnkraftens och kolkraftens framtid. Som den miljöintresserade partiledare hon är har hon drivit på att tillåta utbyggnad av den förra och investeringar utomlands i den andra.

Efter att ha talat med Maud Olofsson känner man sig inspirerad att själv göra något för miljön. Man kan förstås aldrig göra lika mycket som Maud för mänskligheten, vara lika visionär.

Gabriella Fisting

Tack till Ola Bandola för länk om Olofssons ozonuttalande.