Elva stockholmares bilar förstördes av en full direktör, uppger Aftonbladet. Direktören gick bärsärkagång på Strandvägen i Stockholm, hoppade på bilarna, kastade en cykel och åstadkom repor och bucklor.
Händelsen inträffade i april 2008, men “på grund av olika orsaker” har det inte kommit upp till åklagare förrän nu, och då kan han slippa straff på grund av preskription.
Återigen ser vi nu resultatet av socialdemokratisk politik. Frustrationen över det företagsklimat som skapats av det långa socialistiska maktinnehavet gör att direktörer då och då måste få utlopp för sina känslor.
Be om ursäkt, Mona Sahlin!
Att bilar då förstörs är begripligt och inget att hetsa upp sig över. “Olika orsaker” kan komma emellan som hindrar en rättegång.
Missförstå mig rätt nu! Bilen är helig, och när sådana som Asfaltsdjungelns indianer släpper ut luft ur SUV:ar ska hårdast tänkbara straff utdelas. Då ser vi till att det inte kommer “olika orsaker” emellan.
Klaus-Dieter Fliik
Man kan vid första anblicken tycka att det är direkt opassande och provocerande att unga direktörer på detta flagranta sätt nedlåter sig till manuellt arbete.
Men företeelsen är dock inte arbete, utan kan mer betraktas som en ny modern direktörssport, på samma sätt som att arbetarklassen tävlar i att bränna så många bilar som möjligt på en kväll.
Det är alltså antalet bilar man hinner med att demolera eller bränna som är själva tävlingsmomentet.
I det här fallet utdelas dessutom extra stilpoäng för den kreativa användningen av en cykel som tillhygge.
Det var tur (för honom, direktören) att han inte ställde sig att pinka på bilarna också. Det hade varit droppen!
Då hade lagens långa arm gripit in utan tidsutdräkt. Var så säkra. Ingen pinkar ostraffat på en parkerad bil. Ingen pinkar numera i det offentliga rummet utan ett högre ingripande. Inget “kommer emellan” en pinkande direktör eller arbetare och lagen. Nolltolerans råder. Ingen tillåts ens fingra på gylfen på gator och torg. POLISEN LÄGGER INTE FINGRARNA EMELLAN!
Och så ska det vara i ett civiliserat samhälle.
Bilparkeringshuliganism känns som en fräsch ny variant av den gamla trötta fotbollshuliganismen. När svennebananerna pucklar på varandra efter AIK:s tröttsamma förluster så leder det bara till sjukskrivningar, minskade vinster samt skattehöjningar. När direktörer pucklar på varandras bilar så leder det till förbättrad övervakningsteknologi, nyförsäljningar samt aktiekursstegringar! Detta nya djärva grepp är sålunda mycket mera marknadsmässig!
Be om ursäkt för fotbollshuliganismen och AIK Mona Sahlin!
Ett charmant artikel, som alltid. Förvisso anser jag att ett dylikt metodik är exagerat plebejisk. Men så länge den ultimata resultaten är ett ökat tillväxt i samhället är det gott. På samma sätt som UE stöttar Greklands tillväxt kan även det inhemska tillväxtet kräva ett kreativ stimulans.
Fan, jag förstörde tio direktörer med min enda bil när jag blev arg och genom allmän rättsröta dömdes jag till ett kännbart straff om 22 dagsböter! Skandal!
Jag misstänker ju starkt att problemet här stavas cykeln! Om inte den hade nämnts så hade ju beteendet varit helt obegripligt, men alla som någonsin snubblat på en av dessa spanska ryttare förstår ju vilken enorm vrede som uppstår bara man överhuvudtaget ser en av dessa socialistiska fordon.
Jag vill faktiskt inflika att direktören är helt oskyldig. Om man tittar på hans skosulor så ser man att det är en stor röd stjärna under dom…
Detta gör givetvis att skorna antingen hoppade upp på bilarna själva, eller så tog dom över sin ägares hjärna via trolldom och därmed tvingade honom till att hoppa på bilarna.
Alla vet ju att röda stjärnor och kommunister inte är att lita på, tänk på det nästa gång ni köper skor.