Ulf, 20, blev familjehemsplacerad hos en politiker, skriver Aftonbladet.
En moderat politiker.
Ni vet vad det innebär.
Lokalpolitikern Stefan Möller (M) lät Ulf, som har en intellektuell funktionsnedsättning, bo i ett 15 kvm stort uthus bredvid sitt nybyggda hus. Uthuset var så kallt att Ulf fick ha ytterkläderna på sig. Det låg kattbajs i sofforna och på golvet. För det fick moderatpolitikern 11 000 kronor i månaden, hundratusentals kronor totalt.
Vi tycks vara ett mönster på spåret.
Moderate politikern Hans Taremark har nyligen åtalats för att ha lurat en psykiskt handikappad man på hans villa, som han ärvde av föräldrarna. Mannen skulle sedan bo i en friggebod. Och betala hyra för det.
Och så har vi socialborgarrådet Ulf Kristersson (M) i Stockholm som fått en stor lägenhet av Ersta diakonsällskap, vars bostäder ska gå till hemlösa, tonårsflickor med problem, utsatta kvinnor samt fattiga studenter.
Men ett uthus och en friggebod kan också bli ett kärt hem. Och ett eget uthus att rå om är ofta en inspiration att göra bostadskarriär och arbeta sig upp till en bostadsrätt på Södermalm.
Den borgerliga majoriteten i Stadshuset borde lova att plantera ett träd för varje person som får ett tak över huvudet och på så sätt inleder sin resa mot högre mål. (OBS Det räcker att stoppa ner ett frö i marken.)
Om tjugo år så har vi på så sätt fått en mängd fina träd, och de psyksjuka, strultjejerna och uteliggarna har tack vare sänkta skatter gått vidare i bostadskarriären och köpt bostadsrätter.
Så enkelt kan det faktiskt fungera.
Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol
Det värmer när man ser hur alla goda krafter jobbar tillsammans för att lösa problemen som sossarna lämnade efter sig. Moderater, människor med hjärtat på rätta stället, som ställer upp för samhällets olycksbarn.
Och notera hur de gör sitt yttersta för att det här inte ska belasta våra skattsedlar i onödan – sådana hänsyn brukar minsann inte tas när S styr och kontrollerar och förstör.
Nu är det två muppar och en övertalig lägenhet som är fixade. Ge oss några mandatperioder till och vi ska göra fler storverk!
Forza Allianzen!
Tårar av glädje, kära Alex, strömmar ned för mina kinder, då jag läser dina rader. Och i jämförelse känns min egen formuleringskonst alldeles… urvattnad.
Så Ulf saknar bostad och jobb nu då? Det kan jag hjälpa till med. Jag har ett gammalt hönshus. Visserligen är det inte använt på ett par år men det kan bli fint. Det behöver städas. Ingen har städat sen hönsen dog. Jag har avtal med Anticimex så dom kommer och sätter ut råttgiftet bara man ringer. Såg att det behövdes.
Egentligen hade jag tänkt att hönshuset passade till några ensamstående mödrar med barn men när nu Ulf är i knipa så är han naturligtvis hjärtligt välkommen.
Ändå sedan jag häromdagen först hörde talas om Moderaternas planer på att plantera 50000 träd i Stockholm så har jag varit orolig – är man från det nya arbetarpartiets sida inte medveten om att arbetarklassens barn tycker om att bygga trädkojor och att hyreslösa bostäder av den sorten i praktiken fungerar som en inskolning till framtida brott mot marknadsstaten?
När barnen väl har förstått att de kan komma undan med att bo alldeles hyresfritt i vilket träd som helst så öppnas deras sinnen för grövre brottslighet och piratidéer som att konsumtion kan vara gratis!
Dessutom kan pedofiler gömma sina kriminellt putande skrev i grenverken om träden planteras i närheten av skolor och dagis – vi måste tänka på att skydda barnen – hugg ner 50000 träd istället!
Det bor något i mitt uthus också! Kan det vara en moderat månne?
Det gör en varm i hjärtat när man ser hur kreativa politiker kan förena nytta med nöje och får en välförtjänt hacka därmed.
Släpp lös byggandet av friggebodar, och nu inte bara på de egna tomterna utan gärna i parkernas utkanter och i industriområden där vi kan hyra ut dessa små hem till de mindre bemedlade mot en rundlig ersättning från kommunerna.
Fri företagsamhet betalt med skattsedeln, det gynnar alla.
Med dessa fina exempel visa Moderaterna precis hur det skall gå till, det är ju så här som socialtjänsten skall arbeta i hela Sverige. Naturligtvis kan man inte bara stoppa in en hemlös i en vanlig lägenhet, utan de måste ju stegvis ta sig in på bostadsmarknaden. Först 10 år i en friggebod, sedan några år i ett uppvärmt garage eller en källare, för att långsamt klättra uppåt på bostadsstegen och till sist få en vanlig lägenhet. Och givetvis skall det ske en motsvarande nedtrappning också för pensionärer, så att icke arbetsföra, som valt att ställa sig utanför arbetslinjen, inte ockuperar lägenheter.
Tack för dessa solskenshistorier, Alexandra!
Det kylslagna uthuset med felina exkrementer är näppeligen första utposten inom min välgörenhetsorganisation, skall ni veta. Dit får man flytta om man sköter sig, visar att man kan följa arbetslinjen och klarar av att recitera minst trettio sidor ur någon av Ayn Rands böcker.
De nyanlända får bo, städa och äta frön i min kakadua-bur. Därefter följer fastkedjning i hundkojan med torrfoder som kost och vakthållning som arbetsuppgift.
Som nästa steg i utslussningen kommer då uthuset.
Och allt för insamlade välgörenhetsmedel! Välgörarna lättar sitt dåliga samvete, luffarna får tak över huvudet och jag som entreprenör kan tjäna en hacka på en god gärning.
Win-win-win, som jag alltid brukar säga.
15 kvm, kallhyra, 11 000 i månaden. Låter som ett normalt andrahandskontrakt. Är inte hyresregleringar underbara så säg!
/Richard Ståhlfjärt
Denne moderat, med som alla moderater, ett jättelikt hjärta fyllt av kärlek till alla, är också väldigt fyndig och kul. Han har använt två passande namn på lokalen; “Undantaget” och “Misären”. Jag kan nästan se framför mig hans varma leende då han nämner den otacksamme slyngelns (slyngeln har ju, trots att han bad honom låta bli, pratat med journalister om det ; han är verkligen alldeles för blygsam) fina hem, med dessa fyndiga namn.