Regeringens arbetssatsning som skulle ge upp till 130.000 arbetslösa praktik floppade big time. Så Sven Otto Littorin (M) pressar statliga myndigheter att ta sig an en tsunami av praktikanter.
Exempelvis skulle nästan varannan av de 13.000 anställda på Försäkringskassan få sköta om en praktikant. Till och med borgerliga ledarskribenter är skeptiska.
För varför ska enbart statliga myndigheter ges denna förmån? Givetvis borde privata företag “översköljas” av arbetslösa, få en välgörande tsunamivåg av praktikantism.
Praktikanter behöver inte nödvändigtvis sitta och rita åtta timmar om dagen – trots allt uppstår kostnader för papper och färgkritor, även om de på så sätt får värdefull erfarenhet. De, och med “de” menar jag praktikanterna, kan faktiskt hjälpa till att skära ner elkostnaderna.
Nu är det nämligen möjligt att generera ström med kroppsrörelser, skriver The New York Times. Forskare vid Princeton University i USA har skrivit ut piezoelektriska kristaller på ett gummilikt material, så kallat PDMS.
Detta kan sedan sättas in i exempelvis skor och alstra elektricitet – 70 watt av varje steg!
Uppfinningen blir till stor nytta när skatterna sänkts drastiskt och myndigheterna inte alltid har råd med elektricitet. Då kallas arbetslösa in i Frivilliga ArbetskraftsResursen (FAR) som utformas som försvaret, med baracker och gemensam bespisning för att reducera kostnaderna.
De frivilliga får rycka in där och när det behövs ström, vid större operationer på allmänna sjukhus exempelvis, och marschera fram och tillbaka, fram och tillbaka, fram och tillbaka och leverera el.
För att hålla takten kan man använda populära ramsor från den amerikanska militären, som alla älskar och känner till från hollywoodfilmer:
I don’t know, but it’s been said
FAR boots are made of lead
He-ey F! A! R!
Ba-ack breaking F-A-R
Put on your packs and follow me
I’m in the FAR force
Am I right or wrong?
You right!
Am I right or wrong?
You right!
Am I right? You know I’m right
So tell me!
You right!
I’m in the FAR force
He-ey F! A! R!
Fredrik “Flipper” Filén
Även jag tror att det är värdefullt att de misslyckade får praktik. Eller om vi parafraserar Lena Melin; Näst jobb är nätverkande mest viktigt. Så är det.
Och eftersom det bara går två anställda per praktikant har man alla möjligheter att komma varandra riktigt nära – för när en oändlig rad med praktikantansikten passerar de tillfälliga hitte-på-jobb man har möjlighet att placera dem på blir det naturligtvis så att vissa finner varandra bättre.
Senare blir sådana speciella och nära kontakter värdefulla, t.ex när dessa outbildade och halvskadade arbetslösa i fel ålder behöver en referens…
Nä vem fan försöker vi lura här?! Marknaden har ju kastat ut dessa rejects på grund av det fanns en anledning. De dög inte! Att man som HR-ansvarig kan ringa en byråkrat och få rätt på att ingen minns skillnad på missfostren gör dem knappast anställningsbara.
Det här måste vara historiens mest infantila och meningslösa arbetsmarknadsåtgärd! Och Lena Melin på Aftonspyan försvarar den – hur dum är hon?
FFF’s elproduktionsidé är i alla fall trovärdig.
Mmmmmm…… Aftonspyan!
I en tsunami av praktikanter får praktikanter nätverka med andra dito! Den nya indelningen blir således Adel, Präster, Borgare och Praktikanter! Jag tar två tack och en grillad special!
Mmmmmm…… statliga myndigheter
Nej men det är ju toppen att ha en praktikant. Den gör ens trista jobb och själv kan man dra sig undan och planera viktigare saker. Jag har alltid en praktikant eller två på jobbet. Då har jag alltid också en syndabock. Mållgan gjorde det. Äntligen ett bra initiativ!