Socialen slängde Annikas möbler, skriver Aftonbladet. När Annika, 52, höll på att flytta skulle hon ta ner en gardinstång och föll. Hon hamnade på ortopeden Mölndals sjukhus. Då erbjöd sig socialförvaltningen att packa och flytta åt Annika.
Packade sakerna gjorde socialen. Sedan åkte de till soptippen med lasset.
Visst kan man bli upprörd. Ska det få gå till så här?
Socialen borde givetvis sålt möblemanget och böckerna för att bekosta sjukhusvistelsen. Det finns faktiskt ingen anledning till att samhället ska bekosta en sjukhusvistelse orsakad av en frivillig flyttningsolycka.
Det här är ett typiskt exempel på hur sossarna under många decennier kört Sverige i botten. Ingen tar ansvar. Man klättrar omkring och ramlar av egen vårdslöshet, och så är det “någon annan” som ska “hjälpa”.
Man kan faktiskt inte gå och curla banan för andra hela djävla tiden! Folk borde växa upp och sköta sig. Jag äter faktiskt sallad och har underställ!
Men det är JAG som tvingas betala sjukhusvistelsen. Ja, där var min helg förstörd. Tack så djävla mycket!
Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol
Jag som trodde att det var en tyst kritik över Annikas smak. Man har ju sett Simon & Thomas på TV!
“– Våra tjänstemän slänger aldrig bort klienternas tillhörigheter, men det är inte bra om hon upplever det så, säger Sellergren till GP”
Klockren kommentar!
Tyvärr kan man även förmoda att möblerna slängdes på tippen i funktionellt skick, vilket betyder att de nu befinner sig någon snyltande pirats ägo, i värsta fall kördes de direkt till någon studentorganisation eller något annat pack som vill ha men inte betala för sig.
I första hand bör möbler säljas precis som AGF föreslår ovan, om de är för slitna eller för fula (svennebanans möbler har en tendens att börja likna sina ägare efter en tid, precis som deras hundar) så bör de i andra hand slås sönder i småbitar och brännas upp i något privat värmekraftverk, endast så kan vi stoppa möbelpiraterna från att snylta på oss skattebetalare och sunka runt utan att göra rätt för sig!
Det är ju bra att Göran Häglund äntligen har börjat styra upp landets socialförvaltningar och påmint dem om arbetslinjen. Arbetslinjen måste ju givetvis vara den röda tråden, som avgör om någon skall få hjälp eller ej. Väljer man av något skäl att ställa sig utanför arbetslinjen så skall reaktionen från samhället komma som en automatisk pisksnärt.
Pingback: Jagpolitiken « Kvalitetsbloggen