Allt fler lockas av “det enkla livet”, skriver DN. Att inte vara så bunden av det materiella, att vara fri. Fri att vandra runt i världen och ta jobben där de finns, slippa samla på sig prylar … dra runt på vägarna, sova under broar eller i lador …
Å, det låter härligt. Det är en frihet som är en lyx för dem som egentligen är rikast. Medan vi som tyngs ner av hus och bilar och pengar på banken och aktier får bära den bördan på våra axlar för det gemensamma bästa.
Man ser allt fler av de befriade även i våra städer, härliga människor som inte vill vara bundna av familj och fast bostad och väljer “voluntary simplicity“. Är det en ny Buddha, en ny Franciscus som downshiftar på “stritan”, som tar makten över sitt liv och lever ett hållbart liv?
Egentligen skulle jag också vilja tillhöra de fria luffarna, arbetarna som vandrar omkring från fabrik till fabrik, och andas den fria luften på gatorna, fri att betrakta stjärnorna från rännstenen i stället för att vara instängd i en begränsande bostadsrätt, ständigt oroad över vad städerskan kommer att hitta för lämningar så att man tvingas förstäda.
Men varför skulle egentligen vi som bär samhället på våra axlar bekosta “luffarnas” frihet?
Fler borde ges möjligheten att bli fria att vandra runt dit där de kan få jobb. Men det finns ingen gratis frihet. Människor som säljer allt de äger och har får ju en rejäl förstärkning i kassan. Varför ska inte även de kunna bidra till det gemensamma?
Låt oss kalla det befrielseavgift, en summa som betalas av alla dem som beslutar sig för att hoppa av ekorrhjulet. Befrielseavgiften hjälper både dem som vill bli fria och oss som trälar vidare att få ihop livspusslet.
Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol
Jag anar Ernst Kirshsteiger bakom denna längtan efter frihet! I år har han barfota släpat in en massa naturbråte i diverse stugor, legat i gräset och “känt in sig” och nu senast diskuterat snalens storlek på TV! Denna snutt-bohem driver folk ut till skogs där de blir som påtända av den friska luften dom berövats i sina mögliga mexitegelvillor och gamla inpyrda härbren från anno dazumal! Jag blir så jävla förbannad!
Eller när jag tänker efter så kanske det är Folke Pudas fel, han var ju mycket för camping….??
Här finns ju uppenbart behov av en striktare tillämpning av regeringens arbetslinje. Man får faktiskt välja, antingen är man en medlem i samhället, med de arbetsförpliktelser det medför, eller så lever man ”det enkla livet” helt utanför samhället. Stora grupper i samhället försöker ju fuska med någon mellanväg, att både äta kakan och ändå ha den kvar – parasiter. Det gäller t ex alla pensionärer och alla s.k. arbetslösa. Eftersom de aktivt valt att ställa sig utanför arbetslinjen, så borde man helt enkelt kasta ut dem från deras bostäder, och låta dem leva ”det enkla livet” fullt ut.
Han har jobbat i 30 år och drivit eget företag, misstänker att han mer än betalat sin del av samhällskostnaderna…
Tror inte man vill vakna upp en dag och inse att livet snart är över och det enda man uträttat är arbete så man kan ha ha ett hus fyllt med saker och en fin bil samt några årliga semesterresor till thailand…
“Det enkla livet” går helt enkelt ut på att ta sig mer tid till sin partner, barn, vänner, hobbies etc. (För övrigt: svenska föräldrar tillbringar i snitt 7 minuter/dag med att prata med sina barn…)
Nej, man har naturligtvis inte fullgjort sin plikt till samhället efter 30 år. En människa kan i princip aldrig betala igen, utan går i graven med skuld.
AGK
Avgifter på människor som valt att leva fritt, sk frihetliga? Det verkar logiskt, vi måste alla underordna oss Marknadens behov. Och avgifter som hjälper oss samhällsbärare är alltid rätt, till skillnad då från skatter – som är stöld.
Men det hjälps inte att jag misstänker att det finns en mindre teknikalitet med detta i övrigt utmärkta förslag. De frihetligas val att inte försörja sig ordentligt innebär en potentiell begränsning. Lösningen är arbetshus! Fast en modern Marknadslösning naturligtvis! Alla frihetliga registreras och hyrs därefter ut till näringslivet – alla blir nöjda!
Friheten av det enkla livet på vägen är alldeles för romantiserat,det är ett enkelt men tufft liv.
Jag lever själv till stor del utanför systemet just för att det splittrar människan och får oss att komma längre bort ifrån det vi är här för.
Den “frihet” man får av luffar livet kallar jag inte frihet.Frihet är något helt annat.
Det är svårt att stå utanför,men man har egentligen inget val om man, starkare än något annat, känner att så som jag lever nu är inte sant.
Det stödjer inte sanning,därför ger jag mig av,utan att veta vart,för jag lyssnar hellre på sanningens kall än människans korrupta åsikter och tro.
Det är min och allas födelse rätt att förstå vad sann frihet innebär,uppleva det och leva därifrån.
Vi borde hylla de människor som som gör dessa tappra “val”,världens framtid ligger i dessa människors händer.
Människor som gör revolution i tysthet,som söker genuin förståelse över vad det innebär att leva och dö,som släpper sinnets tro på egoism och finner en väg till det genuina hjärtat och dess öppenhet.
Världen är i stort behov av människor som ifrågasätter och söker själslig frigörelse och fred.
Min önskan är att leva i ett samhälle som stödjer detta,och det börjar hos individen,i ditt och mitt sinne/hjärta.
“Människor som säljer allt de äger och har får ju en rejäl förstärkning i kassan. Varför ska inte även de kunna bidra till det gemensamma?” skriver du, alla prylar han säljer har han en gång betalat moms på, ska då en dubbel skatt avgift vara lämplig tycker du? Och isf borde det ju drabba dig med om du ska sälja ngt i framtiden, Tänk lite längre ibland:
Hade det varit en skatt skulle jag tyckt mycket illa om ett sådant förslag. Men nu är det faktiskt en avgift. Vänligen skilj på dessa.
Och ja, beslutar man sig för att dra sig undan samhället så får man baske mig betala för det. Tänk på att en sådan person använder gator och torg onormalt mycket. Det är faktiskt mina skattepengar som utnyttjas!
AGK
Men tankesmedian Limbo har ju tidigare hyllat existensialister som lever det enkla livet, varför vill ni nu tvångsbeskatta dem?
Å vad trött jag blir. För det första måste ju även existenser bidra till tillväxten. För det andra handlar det inte om att tvångsbeskatta, utan om en AVGIFT!
AGK
badlandshyena, du verkar ha en skruv lös. skulle man bli tvungen att betala för att slippa vara med i kyrkan bara för att man blev döpt då?
jag valde fan inte att leva här och nu och om jag ska behöva köpa mig fri så skulle vi leva i ett fängelse. du måste vara det största kapitalistsvin eller pucko på webben.
Ni inom avgrundsvänstern ger mig trots allt ibland idéer, som att man skulle kunna köpa sig fri från fängelsestaff. Givetvis får avgiften sättas så högt att simpelt bus inte släpps ut. Men det är ju orimligt att eliten, de mest produktiva, inte skulle kunna bota sin skuld genom en avgift på säg 10 miljoner.
AGK
Men boten kan dock inte sättas högre än förtjänsten skulle blivit på skatte’brottet’!? Allt annat vore både orättfärdigt och fuskigt.