Så slipper vi skräpet

Nedskräpningen är värre än någonsin, rapporterar DN. Hemma har man det snyggt, säger Marie Louise Danielsson-Tham, professor i livsmedelshygien, men när man går ut i den offentliga miljön slänger Svenne Banan skräp utan eftertanke.

Detta är allmänningarnas tragedi, att folk inte tar hand om det som de inte äger. Ägande är nyckeln till omsorg.

Enda sättet att helt slippa nedskräpning är alltså att inte ha offentliga miljöer, endast privata. Då skulle marknaden lösa problemet. Det är inte en fråga om höger och vänster utan om en naturlag.

Att ”lappa och laga” ett ohållbart system som läcker som ett såll och som går mot naturlagarna och Darwins teori om jordens uppkomst är i längden inte hållbart. Offentliga miljöer bör alltså säljas till privata intressenter som bättre kan ta hand om dem.

Givetvis måste folk kunna ta sig genom stan. Det löses genom att invånarna i staden ges möjlighet att köpa ett kort, som Stockholmskortet, som berättigar till passage genom privata zoner. En guidebok följer med som beskriver rättigheter och skyldigheter i de olika zonerna. Zonernas ägare kan förstås portförbjuda personer som missköter sig.

Utan skräp i offentliga miljöer kan det enligt tankesmedjans beräkningar gå 11 minuter fortare att gå ta sig genom stan.

En stad utan skräp är en friare stad. Friheten ökar, luften blir lättare att andas, hoppet kommer tillbaka i folks ögon. Ur ett berg av sopor reser sig en förnyad och hållbar människa full av reformer och med en berättelse om framtiden.*

Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol

* En del kallar denna genre ”science fiction”.

Piratmuren faller

17 procent av östtyskarna saknar Berlinmuren, rapporterar SvD, DN, Aftonbladet. De är alla kvinnor. Det vet jag av tidigare erfarenhet. Ingrid Hedström tycker exempelvis att Berlinmuren har sex appeal, dock mindre än den kubanska revolutionen.

Men bort med tassarna, tjejer – muren är gift! Bröllopet med Eija-Riitta Berliner-Mauer ägde rum 1979.

Även jag hade en smärre ”crush” på McDreamur – den stängde trots allt in kommunismen så att den inte spred sig in i väst.

Numera är det förstås inte längre kommunismen som hotar oss, utan piratfilosofin.

Varför då inte uppresa en e-mur runt blogg- och piratträsket? En antipiratisk skyddsvall. Inne i sin piratstat kan de sedan sitta och försöka få gratis att bli hållbart. Rätt snart kommer pirater att börja lämna frihetsdiktaturen och komma över till den rätta sidan tills ingen finns kvar.

Men den osynliga handen välkomnar alla förlorade pirater som gör avbön och välkomnar dess ledning in i lyckans rike, det, där evig tillväxt råder.

Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol

Tack till Nathema för tipset om östtyskarnas kärlek till muren.

Jaga piraterna till döden

The Pirate Bay säljs för 60 miljoner kronor, pengar som dock inte hamnar hos grundarna utan i ett bolag i vilket de inte är delägare.

Ifpi tänker emellertid fortsätta jaga de dömda piraterna och menar att ”vi kommer att kräva pengar av de här personerna under hela deras livstid”.

Förhoppningsvis får Ifpi fast fler fildelare som hamnar under en skuldbörda för resten av sina liv. En hel klass människor som aldrig blir fria från skuld bildas, människor som alltid är jagade, som alltid lever på existensminimum.

Då kan Benny Andersson och Björn Ulvaeus somna så gott på sin kudde och tänka att det finns visst rättvisa här i världen.

”Lagstiftningens syfte är inte att jaga enskilda individer” säger dock Maud Olofsson (C) i en chatt med Aftonbladets läsare. Det har hon och Centerpartiet åstadkommit.

Det känns skönt att inga individer riskerar att hamna i skuldslaveri. Bara pirater.

Klaus-Dieter Fliik