Ogräset trivs när klimatet blir varmare, menar DN. Gynnsamt väder gör att växterna hinner sprida mer frön. Men fenomenet kan faktiskt överföras till politikens område.
Stödet för missnöjespartiet Piratpartiet fortsätter öka, läser vi i SvD. PP får 5,6 procent i Skops väljarbarometer och 6,1 procent i Synovates mätning. Att partiet inte fick vara med i den kackliga EU-debatten i SVT kan ge en ytterligare fördel.
Det gynnsammare klimatet utgörs av möjligheten för ogräsrötterna att sprida sina idéer på Internet. Nätet har ofta jämförts med en djungel eller ett träsk, vilket är mycket passande. I den osunda atmosfären kan skadliga ogräsrötters frön lätt slå rot och växa upp till parasitära rankor som suger näringen ur pressens och film-, spel- och musikindustriernas en gång så stolta stammar.
Och nu har våra politiker återigen varit ouppmärksamma och låtit ogräsrötterna växa till sig. Piratpartiet är här. Men precis som Ny Demokrati och Junilistan kommer PP att snabbt vissna och ruttna bort.
Ny Demokrati fick 6,7 % i riksdagsvalet 1991, halkade ur med 1,24 % 1994 och fick 2006 sex (6) stycken handskrivna röster. I EU-valet 2004 fick Junilistan 14,5 % och ligger nu på 2,3 % i Skops undersökning.
Samma sak kommer att inträffa med Piratpartiet. Kanske kommer det in i EU-parlamentet, men sedan är det slut. Man kan säga att missnöjestpartier som ND, JL och PP är demokratins munsår. Plötsligt sitter den där, en jättelik blåsa som växer sig allt större. Och större. Och större.
Så spricker den och släpper ut sitt obehagliga var. Och snart är blåsan ett minne blott.
Men munsåren återkommer gång på gång och skapar irritation och genans. Särskilt inför de andra kunderna i EU (övriga medlemsländer).
Tankesmedjan Limbo anser därför att staten bör inrätta ett särskilt organ, Demokratiinstitutet, som spårar upp och identifierar missnöjespartier i vardande, så att säga sticker hål på dem och hindrar uppkomsten av varfyllda demokratiblåsor.
En god munhälsa är av största vikt när man umgås med andra kunder i den europeiska demokratibutiken.
Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol
