Maten i grundskolan ska vara näringsriktig, slås fast i en ny lag som är på väg. Varför? Det viktiga är väl om skolmaten är hållbar eller inte, det vill säga så billig som möjligt.
“För att hålla nere priserna jobbar vi på att sänka proteinintaget” säger Ann-Marie Lejon Forsberg, kostchef i Mjölby kommun. Eleverna ska ta så mycket av billigare varor “att det helt enkelt inte finns så mycket plats kvar på tallriken”.
Även sjukhusmaten verkar enligt en tidigare artikel i SvD numera bestå mest av billigare ingredienser som potatis och ris, med små mängder kött och fisk, så att cateringföretaget Sodexo kan tjäna mer. Även Sodexos chefer måste få löner som är konkurrenskraftiga inom näringslivet.
Givetvis står det alla fritt att köpa den mat de så önskar. Men är man tärande, exempelvis gammal, sjuk eller liten, så är det viktigt att hålla nere kostnaderna.
För vi måste ändå fråga oss vad som är viktigast, att var och en stoppar i sig lyxmat, eller att vi vårdar tillväxten?
Barn tror jag tyvärr vi får dras med, om vi ska ha arbetare i framtiden. Men alla vill faktiskt inte bli akademiker eller lära sig något om världen. Skoltrötta med dåliga hjärnor behöver inte lyxmat precis. Att gödsla bra näring på näringsfattig jord har aldrig varit en bra idé.
Mat växer inte på träd och bör reserveras för de mer ambitiösa eliteleverna - de behöver extra stöd i elitklasser så att de kan konkurrera på lika villkor med andra vid intagningen till universiteten.
När det gäller äldre kan man fråga sig om det är kostnadseffektivt att hålla på och föda dem år ut och år in. Men missförstå mig rätt! Självklart ska vi inte ha någon ättestupa!
Men vi kan lära oss av hinduismen. Hinduerna delar in livet i fyra stadier, som bland annat innefattar barndom och att bilda familj. I det fjärde stadiet “pensionerar” man sig när man fyller 50 och blir en sannyasa.
Sannyasan ger upp sitt hem, vandrar omkring och äter bara den mat som någon ger honom eller henne. Man kan säga att sannyasan är en uteliggare. Men en modern sannyasa bör inte tänka på andliga saker och så, som i hinduismen, utan på hur han bidrar till tillväxten genom att inte belasta samhället.
Kom ihåg ditt mantra: OM – tillväxt – tillväxt – tillväxt.
Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol
Frågan är om vi skall ha någon skollunch – i många länder har man ju medhavd massäck. Det vore väl käckt om Sverige införde det också.
Äta kan man ju göra hemma.
Vi ser ju hur det är med fåglarna på vintern, inte svälter de trots att det inte finns någon officiell “fågelomsorg”. Så naturligtvis kan vi klara oss utan både äldreomsorg, och barnomsorg. Med de mängder fågelmat som öses ut varje vinter så är jag säker på att det räcker även att fylla kakhålen på våra pensionärer.
“Att gödsla bra näring på näringsfattig jord har aldrig varit en bra idé.”
Men … alltså, har det inte det?
Kalle Kex har onekligen en poäng där.
Oj, tänkte inte på det!? Vad tokigt man tänker ibland! Och sen skriver jag att mat växer inte på träd! Hohoho, klantigt!
BH
Vi sverigemoderater har alltid ansett att man ska skilja mellan den närda och tärda sektorn. Utan fetdrypande klassklyftor förloras den svenska tjockisens särart.
Du kanske också fått lite dålig lunch idag.
Pingback: Bra fångat « lena alun
Nu är det väl skillnad på vilken näring man behöver, beroende på vilka aktiviteter man skall utföra.
En sprinter och en maratonlöpare behöver högst olika bränslen för att utföra sina jobb.
Detsamma gäller naturligtvis också i övriga aktiviteter vi utför som människor.
Intellektuellt arbete, där hjärnan främst är aktiv, kräver mer av högkvalitativa proteiner och Omega3 fetter, vilka kan tillgodoses med t.ex lax och gåslever.
Arbetare däremot, som ju som bekant mest arbetar med musklerna i ett lågt tempo, och knappast alls använder hjärnan, behöver i huvudsak medelsnabba kolhydrater, dvs potatis.
Detsamma gäller de växande barnen. För de som är predestinerade till intellektuellt arbete är det mycket viktigt med ett balanserat födointag med bra proteiner, antioxidanter och vitaminer, medan barn ur socialgrupp 3 som skall bli arbetare klarar sig bra på potatis som basföda.