Upphovsrätten till musik kan förlängas från 50 till 95 år, rapporterar DN. EU-parlamentet kommer förmodligen att säga ja till skivbranschens begäran för att rädda framtida inkomster från 60-talets stora popstjärnor.
Att artisterna ska kunna få inkomster 95 år efter den första publiceringen av sin musik är förstås bra. Upphovsrätt för böcker gäller till 70 år efter författarens död. Men är det tillräckligt? Knappast. Upphovsrätten borde inte ha någon tidsgräns.
Och det finns ett bra exempel.
Konfucius var en kinesisk filosof som en och annan kanske hört talas om. Mäster Kong levde ungefär 551 till 479 före Kristus och skrev texter som haft djup påverkan på hela det kinesiska samhället och haft betydelse för hela världen. Med nuvarande upphovsrättsregler skulle hans verk blivit fria att kopiera redan 409 f Kr.
Nu är det faktiskt så att Mäster Kongs ättlingar fortfarande lever. Faktum är att det finns en särskild befattning i Taiwans regering för den äldste manlige ättlingen. Och nu är 80:e generationens ättling född, rapporterar Taipei Times.
Självklart borde Kung Yu-jen, född 2006, få njuta av inkomsterna från sin förfaders texter som nu publiceras ”fritt” runt världen. Piratförlag och piratöversättare tjänar grova pengar på andras arbete. Pengar som tillhör ätten Konfucius.
Det vore ju absurt om upphovsrätten, som i det här fallet skulle vara 2.488 år, ständigt skulle behöva korrigeras uppåt. Följden: ständiga förhandlingar och ständiga beslut, kort sagt en massa byråkrati.
Evig upphovsrätt är det enda rätta. Vi kan inte ha ett vilda västern som i Ryssland där litteratur kan laddas ner från nätet ”gratis”. Intellektuell allemansrätt är detsamma som kommunism. Låt oss stoppa bokpiraterna och försäkra Konfucius” ättlingar de inkomster de har rätt till!
Hur ska de annars kunna överleva?
Klaus-Dieter Fliik