Protesterna i Malmö mot tennismatchen mellan Sverige och Israel ledde till tumult, rapporterar SvD, DN, DN och Aftonbladet. Bland annat innebar det enligt media att smällare och gatstenar kastades mot polishästar.
Av princip är vi på tankesmedjan Limbo inte motståndare till djurplågeri: äger man ett djur har man givetvis rätt att tortera och döda det efter behag. Och sker det i ett gott syfte, desto bättre.
Typiskt nog anfaller vänsterextremisterna ANDRAS djur, och det är där jag drar gränsen.
Däremot skulle skulle jag inte tveka att plåga djur – om jag köpt dem för egna pengar. Att släcka cigarrettfimpar i ögonen på kattungar, som jag importerat från Nordkorea, i syfte att få Kim Jong Il att avgå, är inte bara legitimt utan ett moraliskt krav.
Att vänsterextremisterna känner empati med andras lidande (palestinierna) råder det dock inget tvivel om – det är ju därför de måste plåga djur. En del av de autonoma är dessutom säkert veganer, vilket gör deras offer - smärtsamma logiska kullerbyttor - desto större.
Och vart har djuroffren tagit vägen?
En gång i tiden slaktade våra förfäder djur och hängde upp dem i träd, om de inte torterades rituellt och slängdes i myrar. Syftet kan ha varit att få de imperialistiska romarna att överge sin ockupation av de brittiska öarna.
Historien visar att nyheterna om djuroffren nådde romarna och påverkade dem. Ockupationen avslutades och Englands invånare fick sin frihet.
Vi föreslår på tankesmedjan ett återinförande av djuroffer. De kan ske på stadens centrala torg. Efter tortyr med nålar och knogjärn skärs medtagna katter, hundar och hästar upp och kastas i en hög, som tänds på.
Givetvis är det också okej att plåga barn som exempelvis adopterats från ett land vars politik man avskyr.
Det ska få de djävlarna att lyssna!
Klaus-Dieter Fliik