Överflödiga människor

Varför är det så krångligt att ta livet av sig? Många svennebananer tycker att de inte betyder något, inte fyller något syfte, inte har någon mening med sitt liv. Sådan självinsikt är i grunden bra om det leder till självmord. Detta betyder nämligen att samhället inte behöver ta ansvar för att ”hjälpa” dessa personer, vilket i slutändan innebär att skatten kan sänkas.

Att rensa ut illa fungerande gnällmånsar är förstås bättre än att tvinga folk att begränsa sig till två barn, vilket föreslås i Storbritannien för att begränsa befolkningsökningen. För en hållbar utveckling anses det oansvarigt att skaffa mer än två barn. Men att skaffa många barn, som kvinnan som fick åttlingar, är ingen synd. Åtta barn betyder åtta arbetare, åtta konsumenter.

I Kina har det nu kommit en praktisk maskin (känd som HOTM) som underlättar avslutningen för de överflödiga samhällstärande individerna. Tankesmedjan Limbo förhandlar just nu med en ledande entreprenör om att ta in innovationen till Sverige. Av bilden ser man lätt hur den fungerar, men nedan följer en beskrivning i ord.

Så här funkar det!
En person som känner att han är onyttig för samhället stoppar helt enkelt in sitt bankomatkort för att betala för ”den sista resan”.* Maskinen, som liknar en bankomat, tömmer kortet och skickar e-post till berörda myndigheter som kan stryka den det gäller ur register, stoppa utbetalningar et.c. Även Radiotjänst meddelas för att kunna sluta skicka räkningar. En del av inkomsten går för att finansiera HOTM-systemet.

Handen placeras därefter i facket till vänster. En scanner läser av fingeravtrycken och om dessa stämmer med uppgifterna på kortet och folkbokföringen genereras en elstöt som orsakar omedelbart hjärtstillestånd. Personen, låt oss kalla honom X, faller död ner.

Kropparna samlas in tre gånger dagligen, klockan 7 (nattens skörd), klockan 12 och klockan 18.

Gabriella Fisting

* Det rör sig naturligtvis inte om en resa i vanlig mening, utan är ett bildligt uttryck för att avlida.

Moderat millimeterrättvisa

Fler kvinnliga företagare är bra, skriver fyra moderata riksdagsledamöter i Svenska Dagbladet. Moderaterna är av tradition motståndare till millimeterrättvisa – även om det skulle vara enkelt att uppnå och bra för de inblandade – men ”Även om millimeterrättvisa inte kan nås är det viktigt att ha ambitioner.” anser riksdagsledamöterna. Många moderater är ju kvinnor.

Alltså: vi bör sträva efter millimeterrättvisa på de områden där det spelar någon roll.

Med eget företagande kommer också inkomstökningar. Som Hans Heggeman på SCB säger: ”Jag tror inte att skillnaderna i förvärvsinkomst kommer att minska så länge som män tjänar mer pengar”.

Jag tror faktiskt inte heller det.

Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol

Tack till Översättarhelena för citatet av Heggeman.

Dyrt kasta skräp

Passerkort kommer att krävas för att kasta skräp i Stockholm, rapporterar DN. Eftersom återvinningscentralerna får in för mycket skräp är lösningen att göra det svårare att kasta skräp. Vid några avfallscentraler har sopmängderna minskat sedan kort infördes, vilket anses vara en framgång.

Men det oroar oss på tankesmedjan Limbo att hushållen fortfarande kastar för mycket skräp. Entusiasmen för att återvinna bland folk har helt enkelt gått för långt. Därför är det inte rimligt att de ska kunna kasta avfall gratis tio gånger per år, som föreslås. Tvärtom bör avgifterna öka till så höga nivåer att enskilda helt enkelt inte har råd att kasta skräp på återvinningsstationer.

Vi blir alla vinnare med ett sådant system. Återvinningscentralerna får mindre arbete, vilket leder till lägre skatter. Folk slipper åka till återvinningscentralerna. Också naturen vinner eftersom Svenne Banan slutar producera så mycket skräp, trots att han konsumerar mer hela tiden. Som artikeln påpekar hamnar skräpet inte heller ute i naturen. Det slutar helt enkelt att existera.

Så fantastisk är kapitalismen.

Klaus-Dieter Fliik

Storbritannien förbjuder porr

Barnporr hittades på efterfest, rapporterar SvD, DN och Aftonbladet. En medelålders man bjöd hem två kvinnor, varefter den ena ägnade sig åt att snoka igenom hans dator och hittade bilder på nakna barn.

Men det är inte bara barnporr som är ett problem, utan även annan pornografi.Porrinnehav kan från 26 januari i år leda till fängelse i två till tre år i Storbritannien. Den nya Criminal Justice and Immigration Act 2008 innehåller nämligen en sektion som förklarar att det är olagligt att äga en extrem pornografisk bild.

Extrema bilder anses exempelvis vara sådana som visar handlingar mot könsorgan som kan leda till allvarlig skada. Den britt som äger en sådan bild kan alltså dömas till två års fängelse och riskerar dessutom att placeras i ”Violent and Sex Offender Register”.

Serieentusiaster har blivit uppskrämda, rapporterar i09.com, eftersom lagen inte gör något undantag för tecknade eller målade bilder. Och många serier innehåller minst sagt underliga fantasier.

Nu gäller det för alla brittiska medborgare att gå igenom sina tidigare lagliga serier och bränna det som kan tänkas vara extremt. Alla böcker, uppslagsverk och övrigt tryckt och antagligen otryckt material måste givetvis också ses över.

Lagen är ett steg i rätt riktning. Men vi måste ta fler steg i den riktningen. Lagens formuleringar täcker inte in alla tänkbara extremiteter och borde få fler händer som kan gripa tag i porrägarna.

Vi föreslår en lag som förbjuder alla sexuella bilder med något annat än två vuxna i samma ålder (med maximalt fem års åldersskillnad).

Om sex måste skildras så ska det vara i ett sammanhang där det är tydligt att de inblandade lever i ett stabilt och kärleksfullt, och jämlikt, förhållande. Att lusten är helt och hållet ömsesidig måste klart framgå.

Av kläder och övriga element i bilden får inte antydas att den kvinnliga parten skulle vara underställd mannen (vad gäller klass och inkomst). Inga föremål eller kläder utom vardagsklädsel får förekomma (ej heller uniformer eller tjänstedräkt). Ingen av parterna tillåts ha plagg som inte naturligt bärs av en person med den ålder som skildras. Under själva sexakten måste alla klädesplagg vara avtagna från båda parter, vilket inkluderar strumpebandshållare, strumpor och skor. Ring får bäras.

Kvinnor som besöker män bör hålla ögonen öppna. Det gäller att titta igenom inte bara datorn efter misstänkt material, utan även böcker och serietidningar. För du vill väl inte ge dig i lag med en våldsam sexförbrytare?

Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol

Inplastad mazarin i personalmatsalen

Med en inplastad mazarin och en kopp kaffe avtackas personer som varit anställda i 25 år på företaget Kubal i Sundsvall, skriver Aftonbladet. I stället för guldklockor delades det ut serietillverkade batteriur i stål. Orsaken är att företaget går igenom en kris och måste spara.

Frågan är varför man över huvud taget delar ut klockor till personer som går i pension och inte längre behöver passa tiden. Är inte detta ett exempel på det svenska sättet att göra allt bakvänt? Jag tycker att det verkar ganska hånfullt och kanske började som ett svart skämt. Svenska arbetare förtjänar faktiskt något bättre!

Om nu företag tilldelas en smiley för god arbetsmiljö, som arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin föreslagit, så är det väl inte mer än rimligt att personer som arbetat i 25 år får en liknande utmärkelse.

Varför inte en badge med en smiley och det antal år som personen arbetat inom företaget? Det är en utmärkelse som betyder något, en medalj till en arbetets hjälte. Förutom en badge får den anställde en hel karta med 9 klistermärken att sätta upp på valfria platser, som på sin ytterdörr.

Då får alla veta att där, där bor en arbetets hjälte.

Klaus-Dieter Fliik

Veckans bananblondin: biodiversitet

- Biodiversitet? Varför behöver vi det, vad är det för fel på SF Bio?

Framöver kommer Badlands Hyena att varje vecka publicera en liten kommentar av en typisk blondin tillhörande det nittiofemprocentiga svennebananmoset. Som ni ser blir det inte särskilt smarta kommentarer av sådana oduktiga bimbos med sidbena och jättelika solglasögon som inte röker knappt (utan mycket). De äter inte mycket grönsaker, betalar inte hyran i tid och tar inte ansvar för grupparbeten. Och då blir det ju lite som det blir. Ytterligare illustration behövs knappast.

Gabriella Fisting

Politisk cirkus

Världens första öppet homosexuella regeringschef blir Jóhanna Sigurðardóttir på Island, skriver SvD, DN och Aftonbladet. Och som tidningen påpekar blev Barack Obama den förste svarte presidenten i USA.

Utveckling eller dekadens
Den så kallade ”utvecklingen” (läs: dekadensen) går alltså i rasande fart. Alla möjliga underliga ”typer” kan tydligen bli regeringschef nuförtiden. Vad kommer sedan? En ”bloggare”, så kallad, som premiärminister?

Världens första bloggande statsminister skulle vara en katastrof. Men det är klart, han eller hon skulle inte kalla sig statsminister. Utan stats minister. Ty så gör de i den särskrivande specialklassen som är bloggosfären.

En bloggpresident, ursäkta, blogg president, skulle inte träffa riktiga människor i den riktiga världen och tala med dem på riktigt, utan slösa tid på bloggtyckeriet och må dåligt, i enlighet med Siewert Öholms teorier om bloggandet.

Bloggregeringsöverhuvudet skulle hota själva demokratins grund. Bloggandet innebär nämligen en inskränkning och försnävning av demokratin. Intellektuell heder är inget bloggare bryr sig om.

Nano
Och värre lär det bli med nanobloggen. Den intellektuella diskursen reducerad till ett ord. Från ett ogenomträngligt särskrivet bloggträsk till 140 teckens twitter till ett ord på nanobloggen. Kan inte komma undan känslan att det är något barnsligt med fenomenet. Att det låter som en baby som jollrar ”nano – blogg”.

Och som förväntat slår den intellektuella ohederligheten igenom: en ”nano blogg post” består av ”ordet” ”ekonomisk-grudkurs-är-inte-kul!” – undrar om stavning ingår i grudkursen!

Till er som fortfarande tycker att det är bra att en massa konstigheter blir regeringschefer – svarta, homos och vem vet, tatuerade, skäggiga damer, laktosintoleranta - har jag en sak att säga. En enda.

Betänk detta: en nanobloggare som statsminister. Smaka på den.

William von Pamp

Kränkningskulturens kollaps

Jobbigaste klasskamraten skulle utses av elever på en skola i Ängelholm, skriver DN, Svenskan, Sydsvenskan och Aftonbladet. Två flickor tyckte att det var kränkande för den utpekade eleven, rapporterar Helsingborgs Dagblad. Skolinspektionen kräver att kommunen vidtar åtgärder.

Jag säger som Sakine Madon i Expressen:  Att ”bli kränkt” ingår i fria och demokratiska samhällen. Eleverna ska känna sig djävligt glada för att de blev ”kränkta”. I säg ett Nazityskland skulle de inte bli kränkta – men se hur det gick med det gick där! (Ursäkta föregående, mening, då det jag då blev är upprörd!)

Som medlemmar i ett fritt och demokratiskt samhälle måste barn givetvis vänja sig vid att ”bli kränkta” redan från tidig ålder. Det är ingen mänsklig rättighet att slippa bli kränkt eller utsatt för fördomar eller diskriminerad. Blir man utsedd som den jobbigaste eleven i klassen kan man väl ordna en egen omröstning. Är man jobbig så får man väl söka sig till andra som är lika jobbiga.

Vi har som samhälle blivit för ömtåligt i denna ständiga jakt på något att känna oss kränkta av. Vi behöver fler fördomar och mer diskriminering. Bland annat måste en av de mest ”diskriminerade” grupperna i samhället idag, kvinnorna, börja utsättas för mer ”kränkande” behandling. För diskrimineringskulturen har gått alldeles överstyr. Om kvinnor som Sakine Madon accepterade mer diskriminering och kränkande behandling, som grova sexuella kommentarer och förolämpningar, skulle det vekare könets status höjas genom sina protester mot den politiska korrektheten.

Jag känner mig djupt kränkt och upprörd över att alla ska känna sig kränka och diskriminerade hela tiden. Känns som petitesser. Smått. Fattar inte människor hur jag har det, som ledarskribent på tankesmedjan Limbo!? Ständigt dessa attacker från okunniga kritiker. Kommentatorer som kritiserar. Känner mig förbannad.

Diskrimineringsmotståndarna är egentligen inte ens emot diskriminering, som Madon påpekar. De bara ”låtsas arbeta för ‘ett fördomsfritt samhälle’. ”

Klaus-Dieter Fliik