Hallå får man inte heta enligt Skattverket, rapporterar SvD och Aftonbladet. Jonas Haraldsson ansökte om att byta namn till Hallå men fick avslag.
Frågan är varför en myndighet ska få bestämma vad man får heta. Om nu vanliga svennebananer behöver heta något alls, då personnumret egentligen räcker, kompletterat med enkla utrop som ”Du där!” och ”Den där!”. Trodde jag ja. För nu kommer vetenskapligt stöd för att namn trots allt kan behövas även för de djävla förbannade fuskande as som inte tillhör den femprocentiga storstadseliten.
Kor producerar mer mjölk om de har ett namn, skriver Newcastle University i en pressrelease. I en undersökning kom Catherine Douglas och Peter Rowlinson fram till att bönder kan öka mjölkproduktionen med 500 pint, 284 liter, per år om kossan döps och behandlas som en individ.
Undersökningen visar att det är viktigt för tillväxten att svenskarna fortsätter döpa sina barn. Vi inom den femprocentiga storstadseliten har ofta givit våra barn flera namn - kanske tre, fyra eller fem – och gärna långa som Alexander och Alexandra. Detta är en orsak till att vi i regel är mer produktiva.
Inom arbetarklassen har barnen ofta fått få namn, och enkla som Ida eller Bo. Nya generationer har känt sig försummade och som vuxna blivit mindre produktiva.
Barnen bör även behandlas som individer. Också här har vi inom eliten gått före. I lägre samhällsgrupper skaffar man många barn och de enskilda blir därför inte sedda eller behandlade som egna personer.
Men i storproduktionen av nya generationer arbetstagare kan man inte vara överdrivet fin i kanten. Landar lite mat på golvet är det väl självklart att den tas upp och skickas ut till förskolor och skolor där svennebananbarnen går. Kossor och barn kan behöva ett namn och att bli sedda, men när vi odlar upp dem vore det förstås fel att slösa på fodret.
Namn och seddning (att barnen blir sedda) kostar inte mycket. Det gör däremot foder.
Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol
