Skulder är en bra morot

Regeringen måste hjälpa skuldsatta, menar rikskronofogden och flera andra myndighetschefer i Dagens Nyheter. Nästan en halv miljon svenskar har ständiga svårigheter att betala sina räkningar.

Vanligtvis skulle vi på tankesmedjan Limbo använda de tre a-orden: 1) ansvar, 2) ansvar, 3) ansvar.

Men kanske finns det en annan lösning, nämligen att omfamna skuldsättningen i samhället, något Alliansen redan börjat med. Nu kommer till exempel IPRED som låter multinationella organisationer utöva utpressning mot enskilda och kräva enorma skadeståndsbelopp utan att behöva mycket till bevis.

Senare kommer antagligen nya lagförslag som ger privata företag andra möjligheter att pressa pengar ur enskilda medborgare. En pizzeria i Malmö har stämts av Stim för att ha spelat musik på en radio som inte finns i lokalen. Men exakt vad är det som säger att vanliga människor utan företag inte haft en radio som de låtit en stor grupp människor lyssna på? Detta är offentligt framförande vilket kräver inbetalning av licens.

Som jag ser det är det orimligt att anta att ingen skulle använt en radio på det sättet. Och artister måste trots allt kunna försörja sig på att helt oskyldiga skuldsätts för livet utan några bevis.

Men detta är knappast tillräckligt. Tankesmedjan Limbo föreslår därför att regeringen skapar en automatisk skuld på säg 50.000 kronor för alla myndiga svenskar. Alla som i framtiden fyller 18 får samma dag hem ett kravbrev på denna summa.

Meningen är att skulder inte ska ses som en bestraffning, utan som en morot. Denna morot får svenskarna att mer aktivt söka jobb eller ett eller två extra jobb, får dem att lämna sitt passiva jantetillstånd och starta företag. Livet som skuldfri är trots allt rätt bekymmerslöst, så bekymmerslöst att man lutar sig tillbaka och arbetar mindre än man skulle kunna.

Skuldsättning ökar alltså friheten. Friheten att pröva nya saker i livet ökar. Att gå vidare. Att pröva sina vingar.

Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol