Biodiesel från fettsugning

Biodiesel från fettsugningar kan driva framtidens bilar. Plastikkirurgen Craig Alan Bittner är pionjären som använde fett från sina patienter för att driva sin bil, skriver Aftonbladet.

Fetma är som bekant en epidemi som kan hota tillväxten. Samtidigt vore det fel att uppmana folk att äta mindre, eftersom det skulle skada livsmedelsindustrin och restaurangnäringen. En bra balans blir därför att tona ner de hälsofanatiska budskapen och genomföra reformer som gör fettsugning billigare.

Genom att använda rumpfettet från den stora svennebananmassan kan en stor del av vårt behov av biodiesel tillgodoses. Att använda fett från den femprocentiga storstadseliten skulle inte på långa vägar räcka till för att täcka behovet. Osäkert är också om röd hantverkarbiodiesel är användbar – hur som helst utgör den en mindre del av samhällspyramiden (se figur).

pyramid

Fig. 1. Samhällspyramiden

Skördande av fettbiodiesel har fördelen att bibehålla den figur som Svenne Banan och Svea Banan önskar sig samtidigt som han och hon kan vräka i sig all den goa maten, som inte minst är aktuell i dessa dagar – sann recycling av julmaten. Samtidigt blir S Banans kropp i sig själv produktiv.

Tankesmedjan Limbo föreslår årliga fettmätningar på alla svenskar, såväl barn som vuxna och gamla, och när så behövs skördande av rumpfettet. Efter operationen kan S Banan åka raka vägen till macken och tanka bilen med fettbiodiesel, som han kanske själv lämnade som bidrag under en tidigare operation.

Fredrik ”Flipper” Filén

Galna hundar egentligen snälla

Brevbäraren Keith Davies fick armen nästan fullständigt avsliten av två rottweilers, skriver Aftonbladet. Hundarna var helt galna och lät sig inte ens motas undan av en byggnadsarbetare med järnspett, som själv fick fly till sin bil.

Givetvis är det inte hundarnas fel. En pudel, tax eller papillon hade kunnat orsaka precis lika stora skador. Det är alltid rottweiler- och pitbullägare som inte uppfostrar sina hundar, inte de personer som har pudlar, taxar eller papillon. När taxen Ola blev ihjälbiten av en rottweiler i Malmö hade det givetvis kunnat gå precis tvärt om, om ägarna bytt hund.

Situationen påminner i mångt och mycket om den som berör oss krokodilägare. I Danderyd och andra förmögna områden är det just nu lite av en fluga att skaffa sig krokodil, som huserar i stora inomhusterrarier. Ibland händer det att krokodilerna äter upp tjänstefolk som importerats från samma trakter, men det skulle vara fel att skylla på djuren.

Vår egen lilla Trax är till exempel hur söt och gullig som helst och brukar sitta och titta på ”Project Runway” och ”Bonde söker fru” med mig. Trax har inte ätit upp en enda person, inte ens en asiatisk hemhjälp. Och skulle aldrig kunna göra det heller. För att matte och husse tar ansvar.

Man kan sammanfatta det som så att alla husdjur, och det inkluderar alla hundar, är söta och gulliga och snälla. Om någon av dem hugger av en arm så beror det inte på några instinkter som utlöses av en plötslig händelse utan på att ägaren brustit i ansvar.

Så om alla djurägare var 100 % perfekta skulle inga överfall någonsin äga rum. Det är givetvis denna perfektion vi bör sträva efter, till exempel genom kampanjer där vi uppmanar folk att ta ansvar i annonser i tidningar eller genom att vi delar ut en bit papper till bra ägare.

För jag skulle bli ledsen om man inte fick äga vilda bestar – det är förstås en helt otänkbar lösning, förutom att den är opraktisk.

Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol