Alliansens senaste sjukförsäkringsförsämring med bland annat lägre ersättningar går i rätt riktning, anser den anonyma ledaren i DN. Kanske är den skriven av Hanne Kjöller, i varje fall är intelligensen och inlevelseförmågan på samma nivå. Idéerna som uttrycks är i god mening primitiva, i ordets egentliga betydelse ”från början, ursprungliga”. Artikelskribenten hämtar nämligen sina tankar från paleolitisk tid, en tid när mänskligheten ännu inte lärt sig att ljuga att den var sjuk.
Ledaren menar att de flesta långtidssjukskrivna bara har diffusa symtom med rörelseapparaten (rygg, nacke, leder) eller psykisk skörhet (stress, nedstämdhet, utbrändhet).
Med ”diffus” menar jag, och antagligen skribenten, att det inte går att se, och det som inte går att se existerar inte. Så tänker jag i mitt huvud. Och det är tämligen stort, så det ryms många tankar i det, som går både härs och tvärs.
Det är bland de diffusa problemet ligger. För man kan inte se på sjukdomen i typ mikroskop som med dem som har cancertumörer (bara 5 procent!). Och kan man inte se sjukdomen så kan man inte heller rehabilitera. Utomlands bryr de sig bara om sjukdomar man kan se med ögat.
Jag som ledarskribent på Badlands Hyena inser i motsats till de sjukskrivna och läkarna som sjukskrivit dem Sanningen, och det är att alla dessa personer fuskar. De smärtdrabbade tror att de har ont, eller ljuger om det. De som har nåt fel med huvudet är bara sjåpiga då det beror på sådant som ”ett dåligt äktenskap, sjukliga föräldrar, krävande barn och tråkigt på jobbet”.
Även läkarna ljuger eller fuskar. Jag vet inte varför, men så är det för jag har rätt.
Nu ska jag bygga med klossar. Hejdå!
Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol