Nej till abort, ja till dödsstraff

Abortmotståndarna besegrades på kristdemokraternas riksting i Sundsvall, skriver SvD. Partiledaren Göran Hägglund hade enligt Expressen hotat att avgå om han inte fick sin vilja fram, och har skapat en kris i partiet, menar Carin Stenström. Hela 31 motioner på rikstinget handlade om aborträtten, skriver DN. Kristdemokraterna är uppenbarligen besatta av mammas mage.

Som Hägglund mycket riktigt påpekar är kd – partiet som bytte namn för att den tidigare förkortningen ”kds” brukade uttalas ”kådis”, kondom – det enda partiet som diskuterar abort. Och det tycker vi på tankesmedjan Limbo är något av en dödssynd. Ett totalförbud mot aborter är den enda vägen att gå. Fostret är en levande människa från befruktningsögonblicket, och att döda det är inget annat än mord.

Ja, var möts liv och död? Aftonbladet svarar: här. Hägglund: Det är motbjudande.

Tyvärr togs inte frågan om dödsstraffet upp på kd:s riksting. Vi anser att dödsstraff bör återinföras i Sverige. Visst ska brottslingar få en andra chans, men tredje gången gillt borde det vara klippt, som i den amerikanska ”Three strikes law”-modellen.

Begreppet ”three strikes and you’re out” kommer från den fantastiska sporten baseball och skulle enligt vår modell innebära att den tredje fällande domen automatiskt ledde till dödsstraff. Den avskräckande effekten skulle vara oerhörd och kunna innebära en nästan total utrotning av brott i vårt land.

Vi anser också att det inte bör finnas några åldersgränser för straff. Den grova brottsligheten går allt lägre ner i åldrarna, och barn blir vuxna mycket tidigare än tidigare. I sin dokumentärfilm Bowling for Columbine tar Michael Moore upp hur unga mördare det finns numera genom fallet med en sexårig pojke som sköt en sexårig flicka i Flint, Michigan.

Slutsatsen är att även sexåringar bör kunna dömas till dödsstraff, och principiellt bör det inte finnas någon undre gräns. Så fort man tar sitt första andetag ska man kunna dömas till döden. Allt annat är moraliskt förkastligt.

Regeln borde vara: i moderlivet är du säker, men så fort du kommer ut så ska du passa dig din djävel!

Klaus-Dieter Fliik

Lås in alla svenska djur

En korsning mellan zebra och häst har fötts i djurparken i Stukenbrock i Tyskland, rapporterar DN. Ettåriga unghästzebran Eclyse har en mor som är zebra och en far som är häst.

Ännu ett exempel på hur människans dekadens sprider sig i allt vidare cirklar och till slut drabbar även djur och natur. I en tidigare bloggpost skrev vi om tyska jordgubbar som utklädda till svenska invandrar till Sverige. Tyska gubbar hotar att tränga ut svenska ur våra munnar. Fåvitskt bligar vi ut i intigheten utan att förstå att vår svenskhet rinner bort som den röda fruktsaften nerför våra ignoranta hakar.

Och nu ser vi resultatet av all feminism, allt bögeri och HBT-ande i vårt grannland Tyskland. Inte ens djuren vet vad de är längre – zebra eller häst – när de skuttar omkring och blandar sig hej vilt i hagarna.

Därför blir jag så glad när jag läser om riksdagsmannen Sten Bergheden (m), som enligt Aftonbladet hållit sina shetlandsponnyer inlåsta på gården utanför Mariestad. Ingen risk att de skulle korsa sig med vad som än korsade deras väg!

Och nu skriver DN att tamkatten föddes i Mellanöstern. Det borde jag ha anat. Vad är det för fel på gamla hederliga svenska djur?

Min tolvåriga dotter Malin har en ekorre som husdjur. Hon tar den till skolan i en ”mini cage” i botten av skolväskan under skolböcker och gympakläder. Visserligen kan ekorren inte röra sig särskilt mycket, men det är en myt att djur behöver mycket utrymme. När jag växte upp på Östermalm var mitt flickrum inte mer än 30 kvadrat. Inte gnällde jag för det.

Tyvärr dör Malins ekorrar rätt fort, på ett par dagar eller så. Men den oexploaterade skogen är full av kritter som annars inte har något ekonomiskt värde, så ut och plocka!

Så snälla, använd svenska djur – och lås in dom!

Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol

Stolligheten – den nya politiken?

Svenskan borde avskaffas och ersättas med engelska, tycker professor Marian Radetzki i DN. Om alla talade engelska skulle alla förstå varandra och vi skulle spara massor av pengar och tid.

Professorn har förstås helt rätt. Alla hinder mot ökad ekonomisk tillväxt måste trampas ner som sniglarna jag brukar stampa ihjäl i min trädgård (jag klarade av tretton stycken i går!).

Förutom språket är olika politiska åsikter avgörande hinder för ekonomin. Varför skulle inte dessa kunna sammanföras till en enda? Som det är nu slösas gigantiska summor på och av olika partier. Bara i Sverige finns hela sju riksdagspartier, som vart och ett måste ha kongresser, sekreterare, valsedlar, valaffischer, telefonsvarare, hemsidor, knappar, pennor med loggan, godis med papper på vilket loggan är tryckt som ligger i kartonger med ännu en tryckt logga på, och så vidare i det oändliga.

Nej, tiden är inne att avskaffa denna otroliga politiska röra. I ett första stadium anser jag att två block bör bildas i Sverige, ett till höger och ett till vänster, vilket jag skrivit om i en tidigare bloggpost. I ett andra stadium smälter dessa samman med sina motparter i andra länder. I ett tredje och avslutande stadium smälter alla partier samman till ett enda. Vilken lycka när alla partipennor har samma logga! Vilka logistiska besparingar!

När alla delar samma politiska åsikt kommunicerar och förstår vi varandra bättre, vilket leder till världsfred och en ekonomisk tillväxt som får de mest härdade analytiker att baxna. Vi kommer alla att ta ett steg baklänges av häpnad och se upp mot skenet från tillväxtexplosionen, som kommer att vara starkare än ljuset om man ser rakt in i Guds ansikte.

Tyvärr är sannolikheten nära noll för att mina idéer skulle omsättas i praktisk handling. Därför har jag inte ägnat en tanke åt om det över huvud taget skulle vara genomförbart. Men jag förbehåller mig rätten att vara totalt stollig.

Klaus-Dieter Fliik

Hellre sinnlig kvinna än feministmumie

Är det tillåtet för unga tjejer att vilja låta sig dunkas gula och blå? Debattens vågor går höga på bloggar och i Expressen, DN och DN om låten ”Dunka mig gul och blå” av Frida Muranius.

Som extraknäckande eskortflicka efter arbetet på tankesmedjan Limbo kan jag bara säga att jag älskar att dunkas gul och blå av mina kunder!

Många kanske tvivlar på att mina inlägg på Limbo Sex Blog (En skortflickas bekännelser) om alla sköna möten med kunder är sanna och tror att de bara är knep att locka många besökare till bloggen – och till och med att jag skulle kunna vara en lönnfet medelålders snuskgubbe i stället för en läcker 21-årig tjej med fast gymtrimmad timglasformad lätt pepparkaksfärgad kropp utan ett uns överflödigt fett och BH-lösa tuttar som sticker ut som rocketship-baklyktorna på en 1959 års Cadillac Eldorado och avslöjar de röda ständigt svullna marsipanknopparna genom den tunna vita t-tröjan och får alla män med puls och en del utan att drägla som bostonterriers. Med min ständigt halvöppna klarröda plutmun redo att acceptera allt även om det är i hästväg och välkomna alla bidrag som välgörande hudkräm över det docklika porslinssläta ryska slutskijansiktet och med stora klarblå ögon som glasklara karelska insjöar omgivna av vackert rågblont vetehår ner till de späda axlarna kan jag bara försäkra läsaren om att detta inte är sant!

Jag är faktiskt en av de eskortflickor som stornjuter av råsex med mina kunder. När de dunkar mig gul och blå på sitt hotellrum i centrala Stockholm sprutar mina tårar av lycka. På Limbo Sex Blog kan du se detaljerade beskrivningar av alla möten med mina fina, härliga kunder. (Jag älskar er alla: puss!) I november kommer en bok baserad på bloggen ut. Förlaget tyckte min blogg var så intressant som skildring av en ung tjej i dagens samhälle med alla krav och all press som vi i kvinnosläktet utsätts för från omgivningen på att vara perfekta.

Ja, jag erkänner, jag är en sinnlig kvinna! Jag vill inte bli någon gammal intorkad feminist som den kvinnliga faraon Hatshepsut vars mumie nu enligt DN identifierats på Egyptiska museet i Kairo. Jo då, så går det med haggor som vill bli ledare och slutar som torra kvistar i stället för levande kvinnor …

Sonja Slutskij

Sex unga flickor i kåta

Denna bloggpost har huvudsakligen administrativt syfte (cynisk exploatering av vissa laddade ord för att locka trafik via sökmotorer). De sex unga flickorna i kåtan hade inget fuffens för sig, de råkade bara fjällvandra och övernatta hos några vänliga samer. Ingen av de sex var lesbisk, fyra hade i själva verket pojkvän och två var gifta. En av dem gifte sig faktiskt 27 juni, för två år sedan. Flickorna var inte ens särskilt unga, snarare medelålders.

Men visst är det fint med porr. Bröstporr. Bakporr. Nakenporr ö.h.t. med svenska kvinnors sexfantasier på sängen. Musikporr i Fridas låt ”Dunka mig gul & blå”, som debatteras i Expressen och DN och DN. Är det rätt att sjunga om att låta sig dunkas?

Porr. Var inte så rädd – ta ordet i din mun, det stötande, pockande P:et i början. Ett P som i ett visst manligt organ. Ståndaktigt stolt står P rakt upp i början med ett stort huvud och väntar på att komma vidare till … till mitten … o … Den eviga, lockande öppningen med sina löften om hämningslös njutning. Öppna nu munnen, puta med läpparna. Säg ooo ….

Låt sedan dubbel-r:et komma och rulla över tungan. Känn liksom smaken, sältan hos de lite pikanta men ändå mjuka r:en. Låt rullandet gå långt ner i halsen. Svälj gärna … det är inte farligt.

Porr …

Johnny Golightly

Övervaka allt bajs

Avföring hotar våra svenska bär. På Ikea i Taiwan erbjöds Jonas Kenntoft att köpa Queens Blend pruttningsylt, rapporterar Aftonbladet. Vi tror oss veta vad de smutsiga arbetarna gör med syltburken innan den förseglas – en hel del matpersonal har som bekant märkliga aktiviteter för sig med maten innan den serveras. Vad vi däremot av tidigare erfarenhet säkert vet är att asiater har ett märkligt sinne för humor, som icke överensstämmer med den i de skandinaviska länderna gällande normen.

Aftonbladets konkurrent Expressen är inte sämre på exkrementområdet med sin rapport om att avföring kan finnas på jordgubbar, ett resultat av dålig handhygien hos bärplockare.

Tankesmedjan Limbo föreslår därför att allt bajs i vårt avlånga land övervakas. Lika självklart som att svenskars DNA ska registreras för att hjälpa till att lösa brott, lika självklart borde det vara att ta avföringsprov från alla rikets invånare.

Bajsregistret skulle ha många fördelar. Polisen skulle förstås omedelbart kunna koppla bajsiga jordgubbar till en misstänkt plockare. Men detta är inte det enda problem som skulle lösas. Med specialutbildade inspektörer som tog prover från säten på bussar, tåg, teatrar och biografer skulle man kunna spåra speciellt smutsiga personer och kunna isolera dem från befolkningen. Resultat: färre sjukdagar, ökad produktivitet.

Vi har även ett visst personligt intresse av ökad bajskontroll. Flera gånger i veckan hittar personal från Limbo nämligen ”spår” från okända gärningsmän utanför vårt kontor vid Stureplan i Stockholm. Varför förstår vi inte. De påfunna fekalierna kan delas in i två huvudtyper: a) den grova, mörkbruna, falukorvslika och b) den tunna, ljusare bruna prinskorvsformade.

Av detta skulle man kunna dra slutsatsen att det rör sig om två gärningsmän, en mer maskulin och en något mindre maskulin typ, om det inte vore för en anomali vi lade märke till under den nyligen förlidna veckan (vecka 25). Under midsommarhelgen dök nämligen en helt ny typ upp, fortfarande mörkbrun, men något ljusare, och med grov textur, men klick- snarare än falukorvsformad.

Genast uppstod två fraktioner på Limbo: de som förfäktade tesen att det handlade om en helt ny typ, dvs c), och de som menade att det var en undertyp till a). Vi kan alltså ha att göra med tre individer, eller två, där den enes tarmfunktioner av okänd anledning genomgick en anormal fas. Då den nya typen upptäcktes under midsommarhelgen spekulerades det i om den nya typen kunde hänga ihop med ändrad kosthållning hos a), viz maritim. Sill (Clupea harengus) eller lax (Salmo salar) ansågs vara möjliga källor till fekaliernas som genom ett trollslag åstadkomna förändring.

Limbo kontaktade experter på såväl pisces som fekalier, men vi har ännu inte fått de definitiva resultaten oss tillskickade. Vi kan bara fantisera om hur effektivt ordningsmakten kunnat lösa vårt exkrementkrux med hjälp av en på ett nationellt fekalieregister baserad korrekt bajsanalytisk metod.

Klaus-Dieter Fliik

Varning på continer

Det är inte också Karin Thunberg på sin kolumn på Svenska Dagbladet som visat sig inte kunna skriva ordentligt. Sånt här djävla sattyg kan man nämligen stöta i när man glad på sinnet spankulerar runt på Stockholm:

Tack för ni sabbade min dag!

Att sen att försöka skriva på ett ”A” på efterhand är bara så riktigt patetiskt!! Och oförskämt!

Skärpning!

Victoria Rebecka Madeleine Amelia Amanda Emma Gäddåker

Oskyldigt anklagade

Expressen publicerar en rättelse:

Den artikel som Expressen publicerade söndagen den 24 juni pekade ut Andreas Bergh, Martin Karlsson och Johan Karlsson som folkpartister. Ingen av dem är dock längre medlemmar i folkpartiet. Expressen ber om ursäkt för det obehag den felaktiga uppgiften kan ha vållat de utpekade.

Sluta anklaga folk för att vara medlemmar i folkpartiet, Expressen! Hur sjuka är ni egentligen!?

Victoria Rebecka Madeleine Amelia Amanda Emma Gäddåker

Musikens djävulska spiral

Om folk jobbade i stället för att spela hårdrock skulle alla barn i Sverige kunna gå på en internationell privatskola, skriver Liza Marklund i sin krönika i Expressen. Hon syftar på en 42-årig man vars liv, enligt SvD och Aftonbladet, i så hög grad domineras av hårdrock att intresset klassats som arbetshandikapp.

I Expressen figurerar också Marcus Birro, som tar sig för att försvara fyllon. Han beskriver sin egen bakgrund: ”Jag satt kvar i samma rum, i samma ungdom, med samma musik på stereon och drack flaska efter flaska …”

Vi ser alltså ett tydligt samband mellan musik och ett avvikande beteende. När är det vi normala samhällsnyttiga medborgare lyssnar på musik, jo: när vi festar och dricker, på helger när vi är lediga, samt på semestern (d.v.s. om solen skiner).

De arbetsskygga har däremot satt musiklyssnandet i system, vilket leder dem in i en ond spiral. Ett övermått av musik leder ofta till att inträdet i vuxenlivet skjuts upp, till ett ovårdat yttre, till missbruk, till förtidig död. Se bara på Kurt Cobain m.fl.

Missförstå mig rätt, musik som har ett syfte kan accepteras, t.ex. i affärer för att få folk att handla och under arbetet för att öka effektiviteten hos de anställda. Men vi bör hindra personer som inte arbetar att hämningslöst sjunka in i musikens djävulska spiral.

Detta görs lämpligast genom att kontrollanter skickas runt till icke-arbetare – uteliggare, arbetslösa, studenter, alkoholister, sjukskrivna, föräldralediga, hemmafruar m.fl. – och ser till att deras möjligheter att lyssna på musik begränsas.

När vi så genom att begränsa musikens djävulska locktoner till ett oansvarigt liv får alla icke-arbetare att bli arbetare kommer alla barn att gå i internationell privatskola. Sveriges barn kommer att bli superintelligenta och hypereffektiva så att de lär in nödvändiga kunskaper för arbetslivet på rekordtid. Tack vare dessa ”Super Kids” kommer vi sedan att kunna öka tillväxten och BNP på ett hittills oöverträffat sätt.

Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol

Dagens -

Arbetsskygga musiklyssnare

Dagens +

BNP

Katastrofras för sossarna

Socialdemokraterna går kraftigt bakåt, skriver DN om Synovate Temos junimätning av väljarstödet, och SvD meddelar att Socialdemokraterna tappar rejält.

Är detta slutet på socialdemokraterna som en betydande kraft i svensk politik? Mycket tyder på det. Den så kallade Mona Sahlin-effekten har klingat av, och då finns bara en väg att gå: neråt.

Åtminstone är det vad vi, svettiga och darrande, hoppas och ber till Ayn Rand om på kvällarna när vi vrider oss i sängen och undrar varför folket inte förstår att Alliansen vill deras bästa genom att försämra för dem.

Tankesmedjan Limbo har gjort en trendprognos om den kommande utvecklingen för socialdemokraterna. Fallet går som synes brant neråt.

Katastrofraset från maj till juni och prognos om den logiska fortsättningen.

Gabriella Fisting