Malm på månen

Rymden erövras av entreprenörer, tror Christian Dahlgren som blir alldeles stjärnögd av tanken på gruvbytning för att den sker i rymden.

Tänk er att iklädd rymddräkt hundra meter under månytan bryta värdefull malm. Det är besvärligt redan på jorden. Och så inträffar en olycka. Och din enda livlina är ett slimmat riskkapitalbolag. Den närmaste stat som skulle kunna bidra med räddningsmanskap, utrustning och sjukvård ligger tre-fyrahundratusen kilometer bort.

Men Dahlgren är entusiastisk:

Privatkapitalet och vinstintresset ser i vilket fall inga gränser. Håll i er, eller häng med! Snart kan människans tid i rymden börja på allvar.

Northland lägger nu ner sin gruva i Pajala kommun. Det lönar sig helt enkelt inte att bryta malmen i ett av de länder på jorden som har bäst infrastruktur. Hur lönsamt skulle det vara om man lade till rymdskepp, rymdbränsle, rymdstationer, astronauter, utbildade astronautgruvbrytare och så vidare?

För att ”få ekonomi”, som Dahlgren skriver, i gruvbrytningen, så måste det alltså handla om extremt värdefull metall eller en extrem brist på jorden. Och det är alltid någon som betalar.

I det senare fallet har vi nog för stora problem med vår civilisation för att man ska kunna vara stjärnögd över gruvbrytning i rymden.

Ja, så skulle de sura vänsterpessimisterna säga som hatar kapitalismen. Men jag är optimist. All förändring är bra! Det kommer snart teknik som löser alla problem. Snart kommer det till och med teknik som gör att det blir lönsamt att bryta malm i Pajala. Men det dröjer nog lite längre än efter att det blivit lönsamt att bryta malm på månen.

Klaus-Dieter Fliik

Horunge: Häxjakt på metaforer

Horungar vill Fredrik Virtanen inte veta av. ”Horunge” är en term i typografin, uttalad av en stressad typograf som finner att en textrad eller ett ord råkar hamna ensam på en ny sida eller spalt så att det blir vansinnigt fult i typografens autistiska värld.

En (ironisk?) kampanj har startats mot horungar av föreningen Svenska tecknare (vad tecknare nu har att göra med horungar, känner de sig träffade eller kommer de ofta i kontakt med pratbubblor som hamnar på en ny rad på nästa sida?), och Virtanen håller med:

Ingen stor sak – jag tror att få människor födda utomäktenskapligt blir ledsna om de råkar hamna i en typografisk diskussion – men vid lite eftertanke är det solklart att horunge, och änka, doftar svettiga gubbredigerare 1974 som inte hade enorm respekt för varken horor eller gamla kärringar.

Det låter inte som att Fredrik Virtanen har enorm respekt för typografer år 1974, varav många säkert inte alls var svettiga eller ”gubbar”, utan unga fräscha, faktiskt riktigt läckra killar som använde massor av deodorant och som ingen därför kan förakta, och en del säkert till och med var politiskt korrekta kommunister (året var ju 1974) eller kvinnor. Självklart osynliggör Virtanen de kvinnliga typograferna.

Men en horunge är inte ett utomäktenskapligt barn, så det är klart att den senare kategorin inte blir ledsen. Ett utomäktenskapligt barn behöver inte ha fötts av en kvinna som säljer sex. Och ”horunge” kan användas som kraftuttryck mot vem som helst, även om den mest inomäktenskapligt födda person som tänkas kan.

Kort sagt: det är bara ett kraftuttryck som antagligen uppfanns av stressade typografer. Det fungerar liksom bättre än ”fan”, ”djävlar” eller ”helvete”, som i ”Det blev ett helvete överst på den nya sidan.”

Och en änka är inte ens ett nedsättande uttryck utan det ord vi har att beskriva en kvinna vars make dött. Men Virtanen jämför änkor med ”gamla kärringar”. En änka kan vara 20 år gammal, vilket exempelvis inte alls var ovanligt under andra världskriget. Associationen kanske säger mer om Virtanens tankar än om alla oss andras.

Om ”änka” är nedsättande i typografiska sammanhang kanske vi ska sluta använda det helt och hållet och använda ”kvinna vars make har avlidit”? Nu startar häxjakten på alla ord som …

… men förlåt, jag använde ordet ”häxjakt”, ”häxa” är ju nedlåtande mot alla kvinnor som egentligen var snälla och använde örtmediciner och hjälpte barnaföderskor på medeltiden och inte alls dyrkade onda makter, men utpekades av svettiga, snuskiga gubbar som förföljde dem och brände dem på bål.

Om vi börjar ge oss på alla metaforer, även så oskyldiga som änka, och använda i speciella, tekniska sammanhang, så måste vi ändra språket fullständigt. Hur många metaforer måste strykas från språket?

Egyptienne är till exempel en typkaraktär, men det måste ju vara något som hittats på av svettiga gubbredigerare som tänkte på unga saftiga egyptiskor. Ja ja, där satt de och svettades och tänkte snuskiga tankar medan de runkade fram och tillbaka på sina typografstolar. Nu går jakten vidare på metaforerna!

Johnny Golightly

Svar till Daniel Suhonen

Boken om Juholts fall skriven av Daniel Suhonen har blivit omdebatterad. Jesper Högström recenserar Partiledaren som klev in i kylan i Dagens Nyheter och menar att den ”rör sig aldrig bortom dolkstötslegendens nivå”.

Men Juholts talskrivare Daniel Suhonen slutar sin bok med en fråga: ”Var Juholtaffären en del av Caremas krishantering? Kan det ha varit så?”

Svar direkt: Nej, Juholtaffären var inte en del av Caremas krishantering. Det låter som en ren konspirationsteori.

Juholtaffären var en del av pressens krishantering. Tidningarna fick mer läsare i en tid när pressen förlorar läsare och makt i en alarmerande takt. Journalisternas upphetsning var närmast hysterisk, och Juholt kunde inte yttra ett ord utan att det användes som bränsle i drevet.

Johnny Golightly

I samma serie:
Fråga till Amanda Björkman
Fråga till Kristina Jonäng (C)
Fråga till Linda Bergling
Fråga till Maria Ludvigsson
Fråga till Maria Larsson (KD)
Fråga till Maria Larsson
Fråga till Svante Nycander
Fråga till Eva Flyborg

Svar till Gert Gelotte
• Svar till Siri Steijer
• Svar till Maria Ludvigsson
Svar till Edip Noyan, Montaser Eneim och Metin Ataseven
Svar till Christian Gergils
Svar till Roland Poirier Martinsson
Svar till Hanne Kjöller
Svar till Anton Abele
Svar till Maria Rankka

Skatterebellerna flyr från USA

Skatteflykt är unikt för Sverige. Björn Borg och Ingemar Stenmark är två rebeller som vågade utmana det konformistiska samhället och fly utomlands för att slippa betala skatt, skriver Christian Dahlgren i Corren.

Allt handlade om ”den socialdemokratiska högskattestaten” som tvingade bort begåvade människor från landet. Det skulle aldrig hända i andra länder.

Wikipedia har en lång lista på kända personer som lämnat sina länder för att slippa betala skatt. Pink Floyd, Rolling Stones, Cat Stevens innan han blev heligt religiös, Rod Stewart lämnade Storbritannien för att 83 % av hans inkomst gick till skatt.

Andra exempel är rockbandet Bad Company, Marc Bolan, David Bowie, Michael Caine, Noël Coward, Gérard Depardieu samt Ringo Starr (Beatles) och Sting.

Många fransmän har flytt från skatten till Storbritannien, medan många omvänt från Storbritannien flytt till Frankrike eller USA, medan många amerikaner flyr från skatten i USA, exempelvis Eduardo Saverin, en av Facebooks grundare, skådespelaren Yul Brunner och Tina Turner.

Hur länge ska jag fortsätta uppräkningen? Det är alltså knappast den svenska socialdemokratin som driver bort folk. Det är skatten, särskilt om man tjänar väldigt mycket. Det är ju inte Svenne Banan eller Christian Dahlgren som flyttar till Monaco.

Det hjälper ju inte att bryta den socialistiska makthegemonin, som Christian Dahlgren tror. Rika får ju ändå fly från land till land för att komma undan skatten. Vi behöver diskutera hur vi globalt ska minska skatten så att kända sportstjärnor och musiker stannar i sina hemländer.

Risken är att de till slut bosätter sig på en skattefri rymdplattform så att ingen får skatteinbetalningar av dem.

Klaus-Dieter Fliik

Vi har alltid USA när Sverige blir för dåligt

Barn vill Cissi Wallin föda på ett sjukhus på Manhattan, New York. För henne är det en fråga om trygghet. Nu är ju spädbarnadödligheten högre i USA än i Sverige, högre än genomsnittet för EU. Det brukar vara så i mer ojämlika länder.

Sverige ligger i absoluta botten av listan, bara Bermuda och Singapore är lägre och det kan ju ha att göra med speciella omständigheter – det är små, homogena länder. Bermuda har 64.237 invånare.

Enligt en annan lista (CIA World Factbook) ligger Sverige på fjärde plats, USA på 34:e. En idé hade ju annars varit att åka över till Finland (femma) eller Norge (sexa) för en billigare penning. Eller varför inte Kuba, 33:e plats, lika säkert som USA – enligt CIA – och billigare.

Ytterligare ett exempel kommer från Mothers’ Index. Där hamnar Sverige på andra plats när det gäller hur säkert det är att föda barn. Finland kommer etta, Norge trea. USA finns inte med bland de 20 bästa. Något måste väl de olika sammanställningarna ändå säga om verkligheten.

Men det är ju bara siffror, och vi vet ju hur statistik manipulerats av både klimatforskare och ekonomer (Piketty t.ex.). Alla säger att USA är det bästa landet, amerikaner säger det, alla opinionssidor i den borgerliga pressen säger det.

Men Wallin tror inte att svensk förlossnings- och mödravård är säker efter åtta år med Alliansen. Det tycker jag låter märkligt att man är så negativ till den bästa regering landet haft. Det är att svartmåla Sverige.

”Men hallå nya regeringen. Dags att kavla upp ärmarna? Ut på landets BB:n med er” skriver Wallin, och nog kan man tycka att det dröjer. Det har gått en hel månad sedan valet!

Cissi Wallin har tidigare flytt till USA från Sverige för att hon ”aldrig riktigt mått bra av det här landet”. Med andra ord kan det komma fler tillfällen i framtiden när man behöver fly till USA för att komma undan den DDR-liknande stämningen här.

Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol

Riksbanken förlorar all trovärdighet

Jean Tirole, 61, får Nobelpriset i ekonomi. Han får priset ”för sin analys av hur man tyglar mäktiga företag”. Vänsterekonomen Tirole menar att stora företag ska ”kontrolleras” – av en ”stark stat”. Han säger även att regleringar behövs för att möta klimatförändringarna.

”Att marknader inte kan släppas fria genomsyrar hela hans forskning” säger professor Johan Stennek!

Detta visar väl om något att Riksbanken fullständigt förlorat all trovärdighet. Den intellektuella nivån i Sverige har börjat närma sig dagisnivån. Det är bara att slå upp närmaste bok av Ayn Rand för att förstå hur fel det har blivit.

Kritiker ifrågasätter klimatförändringarna och tesen att staten har förmågan att reglera marknaden. Vi har prövat det en gång – experimentet hette Sovjetunionen.

Tirole verkar sällan resa i världen och prata med verkliga företagare, för att få deras syn på saker och ting. Därvidlag liknar han sin landsman Thomas Piketty, som också blivit motbevisad av många bloggar och tankesmedjor.

Verkligheten ses av fransmännen Tirole och Piketty mest som datapunkter och statistik. De föredrar att stanna hemmavid och sitta på kammaren och rita diagram i stället för att gå ut i friska luften, och att ge sig ut i världen och ta reda på hur det verkligen är.

Verklighetsfrånvändheten växer alltså inom den akademiska världen, och fransmännen leder vägen. Nu har även Riksbanken involverat sig i sagorna i detta infantiliserande tidevarv.

Klaus-Dieter Fliik

Från avfall till larv till mat

Fluglarver kan ta hand om matavfall, skriver SvD. Efter att larverna ätit avfallet blir de själva ”miljövänligt och proteinrikt djurfoder”.

Och det handlar på sikt om flera hundra tusen ton per år som kan produceras, säger man på Ragnsells forskningsavdelning. Metoden sägs vara intressant inte minst för utvecklingsländer, dit vi kan transportera matavfallet som allt annat skräp efter att vi utnyttjat deras naturresurser och billiga arbetskraft.

Att producera djurfoder på det här viset blir förstås dyrare än att använda larverna direkt som mat. Det kommer att handla om en tredelning av produktionen, att de som har mest råd äter kött från naturligt uppfödda kor, de som väljer att ha lite mindre råd äter djur som fått larvfoder, medan de som valt att tjäna minst äter larverna direkt.

Ännu bättre skulle förstås vara att använda matavfallet direkt, åtminstone på offentliga institutioner som fängelser, ålderdomshem, sjukhus och i skolor. Man kan säga att brukarna själva ”blir” larver.

När jordens resurser är förbrukade är det till slut här vi hamnar. Vi får äta fluglarver som dessutom förmodligen innehåller mikroplaster och miljögifter från matavfallet och omgivningen. Så blir det efter den hundraåriga socialistiska hegemonin och dess rovdrift på planeten. Bon appétit!

Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol